6. Normativ etik: teorier och modeller

Etiska teorier och modeller

Vad är etik?

Etik är de frågor som hänger ihop med frågor om hur vi lever ett rätt, gott och meningsfullt liv! Vad gör vi för att leva upp till detta? Det kan låta enkelt, men det är det inte, för vad är ett rätt, gott eller meningsfullt liv? Meningarna om vad det innebär kan variera, åsikterna hur vi når dit kan också variera. När vi nu ska gå igenom avsnittet om etik ska vi försöka få lite klarhet i det och se på olika etiska modeller. Vi ska också se på hur man resonerat under olika tider i historien och hur det kan skilja sig mellan olika grupper idag.

Ordet etik kommer från grekiskans ethos och betyder vana eller sed. Ett ord som ligger nära etik och ofta används i samband med det är moral, det kommer ursprungligen från latinets moralis och betyder “det som rör sederna”. Skillnaden är att etik hänger ihop med livsåskådningar och teorier. Moral brukar man mer se som en praktiserad del av etik. Det vill säga hur vi lever och agerar i praktiken.

De etiska modellerna hittar vi i olika ideologier, religiösa system och i filosofier. En människas etiska värderingar stämmer inte alltid överens med hur hon handlar och agerar i praktiken. Ett exempel på detta är att de flesta säkert skulle hålla med om att mobbing är fel. Trots det är det inte alltid vi ingriper när vi ser att någon är utsatt. Ibland kanske vi till och med själva bidragit till det utan att vi för den sakens skull tycker det är rätt.

Ibland brukar man säga att ingen människa är en ö, vi människor är beroende av varandra. Inom etiken blir detta väldigt påtagligt. Vi lever med människor omkring oss som vi ska relatera till. För att förstå varandra behövs inte bara ett gemensamt språk utan också tankar om hur vi ska vara i relation till varandra. Min egen lycka är intimt förknippad med hur jag blir behandlad och andras lycka kan påverkas av mitt handlande. Tyvärr är det inte alltid vi behandlar varandra väl, så är det och så har det alltid varit. Ibland beror det på egoism när någon blir illa behandlad och ibland på att vi eller den andre inte förstod vilken effekt handlandet fick. Genom att lära oss mer om etik och olika etiska modeller kan vi öka vår medvetenhet och reflektera kring vad som är rätt och fel i relation till varandra.

Etik genomsyrar som vi ser våra handlingar dagligen, antingen vi är religiösa eller inte. Frågor som hör hemma inom etiken är: Vad är gott? Vad gör en människas handlingar goda eller onda? Kan det som är gott för mig vara dåligt för någon annan och vilket är i så fall det rätta sättet att handla?

Dessa frågor behandlas inom religioner, filosofer och olika typer av ideologier. Innan vi tittar närmre på detta ska vi först ta en titt på några etiska modeller. Därefter ska vi titta på hur de tar sig uttryck i religioner, filosofier och ideologier. Sist ska vi titta på hur dessa kan påverka varandra.

Gäller etiken alla i alla tider eller är den tids och situationsbunden?
Det finns olika sätt att se på etik. En del menar att etiken har värden som gäller i alla tider, att den styrs av regler och lagar som alla borde kunna ställa upp på. Under upplysningstiden när naturvetenskaperna var på stark frammarsch ville man gärna hitta absoluta sanningar. Detta kom även att prägla synen på humanistiska ämnen och etik. En känd upplysningsfilosof var Immanuel Kant, han levde på 1700-talet. Man brukar tala om hans kategoriska imperativ: “Handla alltid så att principen för din handling kan upphöjas till allmän lag”. Idag lever vi i ett samhälle där många kulturer, religioner och olika sociala sammanhang samsas sida vid sida. Det är inte längre självklart att ett tankesystem ska prägla alla sammanhang.

Historiskt sätt brukar vi ibland tala om upplysningstiden och framväxten av det moderna samhället. Inom det moderna samhället började man överge tanken på Gud som en självklar auktoritet och försökte hitta en annan grund för etiken som liknade de naturvetenskapliga lagarna. Men om inte Gud är den som ger etiken, vem bestämmer den då? Olika människor har ju olika uppfattningar om rätt och fel. Idag talar vi om det post- eller senmoderna samhället där olika system skapar sina egna principer.

På företag och inom vården är etik viktigt. Hur ska vi leva och vara mot varandra i dessa sammanhang när vi inte har en auktoritet eller religiös text som alla kan enas kring? I sådana sammanhang är det svårt att enas om gemensamma värden. Samtidigt måste vi få våra sociala sammanhang att fungera.

CC BY-SA 3.0

Kursmål för detta moment
Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa kan tillämpas. Etiska och andra moraliska föreställningar om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara.

FÖRDJUPNING

Externa länkar om etik

Mer från SO-rummet:
- Etiska teorier och normativ etik -
- Abort -
- Djuretik -
- Dödshjälp och eutanasi -
- Dödsstraff -
- Genetik -
- Prostitution -

Mosaik från FN-byggnaden i New York
CC BY-SA 3.0

FN-byggnaden i New York
CC BY-SA 3.0

Normativ etik

Normativ kommer av ordet norm, eller rättesnöre. Vi skulle också kunna tala om principer. Vilka principer bör styra vårt handlande? Nu ska vi titta på de vanligaste av dessa principer.

Sinnelagsetik

Enligt ett sinnelagsetiskt synsätt ska vi inte bara handla rätt, det är också viktigt vilken inställning eller avsikt vi har när vi handlar. Vi ska ha ett rätt sinnelag, en rätt intention och avsikt. Det är avsikten som avgör om handlingen är rätt eller fel. Om man ser det på det här sättet kan handlingen vara rätt även om konsekvenserna blir fel bara vi har goda avsikter.

Du vill till exempel göra en vän glad och bakar en kaka till honom eller henne. Kakan innehåller nötter. Vad du inte vet är att din vän är nötallergiker och du glömmer att berätta om nötterna i kakan. Din vän får en kraftig allergisk reaktion och får åka till akuten. Trots att konsekvenserna inte blev bra var din handling god för du ville din vän väl!

Pliktetik

Pliktetik kallas ibland också för regeletik. Här är principer och plikter viktigt. Själva handlingen kan vara rätt eller fel. Exempel på pliktetik är påståenden som: du ska inte stjäla (vilket kan vara förbjudet både inom en religiös livsåskådning och i i lagar i det civila samhället). Känslan är inte lika viktig som att handlingen i sig är rätt. En sådan regel kan vara lätt att följa för de flesta i ett samhälle där alla har det de behöver, men vad händer när en människa som inte har pengar och arbete och bor i ett samhälle där det inte finns sociala skyddsnät? Kanske har den personen barn? Är det självklart att inte stjäla mat till sig själv och sin familj från de som har ett överflöd av pengar och mat? Är det bättre att riskera att man själv och barnen går hungriga? Går pliktetik verkligen att följa i alla situationer?

Pliktetiska principer kan ibland krocka. När man gifter sig avger man i många samhällen och inom många traditioner livslånga löften om att hålla ihop. På det sättet är en skiljsmässa fel, men tänk om man får barn och partnern misshandlar både en själv och barnen? En annan plikt kan vara att till varje pris skydda sina barn. Hur ska man då göra?

När det gäller plikter kan man ibland rangordna plikter. Hur denna rangordning ser ut kan vara olika för olika grupper och för olika personer. Löften kan vara viktiga, men kärlek och frihet kan också vara värden som är viktiga för en pliktetiker.

Värden är viktigt inom pliktetik. Man brukar skilja på två olika slags värden.

Egenvärden, till exempel kärlek och frihet
Nyttovärden, det vill säga värden som fungerar som instrument för att nå andra värden. Till exempel att man har pengar till mat och kläder och så vidare.

Ibland kan principer också sammanfalla. Till exempel kan en utbildning vara både viktig och ge frihet i längden. Genom att utföra ett arbete noggrant har man fullgjort sin plikt, men man kan också känna sig stolt och glad.

Ett annat problem med pliktetik är vem som bestämmer reglerna. Pliktetiken kan ibland luta sig mot auktoriteter, men vem är denna auktoritet? Gud? FN? Staten? Jag själv? De sammanhang jag ingår i? För en del blir detta krångligt, men andra menar att vi kan tänka oss fram till plikter vars sanning varje förnuftig människa inser. Att moralen baseras på principer som kan nås av förnuftet. Att moralen baseras på principer som kan nås av förnuftet blev en vanlig tanke under 1700-talet.

Man handlar bara pliktetiskt så länge man håller sig till sitt systems etiska principer. Väljer man att istället först analysera effekter av sitt handlande och sedan agera handlar man istället konsekvensetiskt.

Diskutera!
1. Vi har tittat på hur några pliktetiska principer kan krocka. Kan du komma på fler exempel på hur de skulle kunna krocka?

Konsekvensetik

Inom det konsekvensetiska synsättet ska en handling bedömmas utifrån de konsekvenser den ger. Utifrån handlingens konsekvenser bedöms den sedan om den var rätt eller fel.

Ett problem som kan uppstå för en som handlar konsekvensetiskt är frågan om man ser till konsekvenserna på kort eller lång sikt. Jag kanske mår dåligt av att utföra vissa handlingar just nu. Kanske mår jag inte bra av att pressa mig i en studiesituation eller i mitt jobb. Att jag pressar mig får dåliga konsekvenser, men hur är det i längden? Det som är jobbigt nu kanske medför bra konsekvenser på sikt? Vad ska jag fokusera på?

Om vi återgår till fallet med äktenskapet så kan man fråga sig vilken handling som får bäst konsekvenser Att fortsätta att leva med en person som misshandlar eller att skilja sig och skydda sig själv och barnen?
En fråga man kan ställa sig är vem konsekvenserna är bra för. För mig? För mina vänner eller min familj? För samhället?

Det finns olika svar på frågan om vem som gynnas av en handling. En form av konsekvensetik kallas för utilitarism. Denna form av konsekvensetik spelar en väldigt stor roll idag, framförallt inom politiken. “Största möjliga lycka till största möjliga antal” är utilitarismens valspråk. Jeremy Bentham är ett viktigt namn inom denna riktningen. Han levde på 1770-talet. Han tyckte att detta tankesätt skulle prägla samhällslivet och lagstiftningen i det land man levde i. Problemet är bara att lycka uppfattas olika av olika personer, lycka för en person behöver inte innebära lycka för en annan. Lyckan kan dock ses som det som skapar ett gott liv. Frågan är bara hur man ska kunna hantera detta på en politisk nivå. Blir alla lyckliga om vi delar lika på pengar? För en del kan pengar innebära frihet och lycka, man kanske vill resa, köpa fina kläder och leva ett liv med stor ekonomisk frihet. Men för en annan kanske lycka innebär enkelhet och lugn och ro. Hur kan vi mäta lycka? Många rika och framgångsrika personer har varit olyckliga. Vi lever i ett av världens rikaste länder, samtidigt blir många sjuka i olika stressrelaterade sjukdomar. Många utilitarister tar sig an problemet genom att definiera vad som är "gott", till exempel njutning eller att så många som möjligt får det de önskar sig. På så sätt maximeras de tillfredsställda önskningarna i ett samhälle.

Diskutera!
1. Vad är lycka? Vem kan ge oss lycka?

Situationsetik

Situationsetik är ett sätt att balansera mellan olika etiska modeller. Handlar man efter denna modell tillämpar man de andra modellerna efter situation och behov. Man menar att ingen av dem fungerar fullt ut i alla lägen. Ingen modell är heltäckande och alla har sina brister. Ett exempel på detta kan vara principen om att inte döda. Tänk dig att någon hotar din familj med pistol och är beredd att skjuta dem? Du har möjlighet att skjuta den som hotar först, men rent principiellt tycker du det är fel att döda. Konsekvenserna av att din oskyldiga familj skulle dö är dock för hemska att bära för dig. I detta läge väljer du att tänka på konsekvenserna istället för principen eller det pliktetiska tankesättet. Du skjuter först och din familj får leva!

En situationsetiker skulle i detta läge säga att du handlat rätt. Vi måste i varje situation välja den etiska modell som passar bäst. Ibland kan vår moraliska kompass krocka mellan olika etiska principer.

Diskutera!
1. Vad tänker du om de olika etiska systemen? Hur kan de hjälpa oss att leva ett bättre liv?
2. Vilken teori tycker du verkar rimligast och varför?

Dygdetik

Dygder handlar om bra egenskaper hos en människa. Enligt det dygdetiska synsättet är dessa egenskaper inte medfödda, vi måste uppfostras till att kunna utöva dem. Sedan måste vi utveckla och odla dem. Exempel på dygder är bra egenskaper som kärlek, tålamod, ärlighet, lyhördhet, lojalitet och mod. När vi lärt oss dygderna är det karaktären hos den som handlar som avgör om en handling är bra eller dålig.

Om vi uppfostras att vara ärliga och kärleksfulla kan vi sedan avgöra vad som är rätt och fel i olika situationer. De goda egenskaperna blir en prägling som styr vårt handlande. När vi handlar rätt mår vi bra och när vi inte handlar rätt kommer vi att kunna känna det och se att vi handlat fel. Genom uppfostran och genom att själva fortsätta odla dem kan vi sedan agera ansvarsfullt i samhället och i relation till våra medmänniskor. När vi övar oss i moraliskt handlande ökar också vår känsla av lycka och att leva ett liv som vi mår bra av.

En känd dygdetiker är den antika filosofen Aristoteles. Han skrev: Vi är vad vi hela tiden gör. Storhet kommer därför inte av en enskild handling, utan av det du hela tiden gör: dina vanor.

Fundera! Håller du med Aristoteles?

De flesta stora tankesystemen och deras olika etiska synsätt!

Etik inom religioner

De etiska systemen är lika i många religioner, likaså kan de etiska modellerna skilja sig åt inom en och samma religion. Inom olika religiösa sammanhang som till exempel kristendomen eller islam kan man betona olika etiska modeller i olika grupper. Varför är det så?

Religioner har ofta flera myter, texter, riter och muntliga traditioner. De har ofta vuxit under långa tidsperioder och dessa tiders kulturer och villkor för det gemensamma livet har varierat. På samma sätt har de som de praktiserat världsreligionerna gjort det i olika tider, i olika grupper och i olika kulturer. Vissa menar att deras religions religiösa lagar är obundna av tid och bör följas av alla, andra menar att de är tidsbundna och att vi måste omtolka reglerna utifrån det samhälle vi lever i. Det som talar för det första är att trots att betoningen på etiska system skiljer sig åt över tid och i olika sammanhang finns det ändå saker som stått sig över tid. Till exempel så hittar vi viljan till kärlek, gemenskap och medkänsla i många texter från olika tider.
Det faktum att vi i praktiken ser hur olika människor inom en och samma religion kan tolka de etiska principerna talar för det senare. Vi kan alltså finna stöd för båda synsätten. Genom de delar av en religion eller en text som vi väljer att fokusera på kan vi därför få stöd för flera synsätt. Vi tolkar utifrån vår egen och vår gemenskaps gemensamma värderingar och dessa blir som ett raster som läggs på texten.

Ser vi på en skriftsamling som Bibeln så samsas flera av de etiska system som vi hittills tittat på sida vid sida. Tio Gud bud och Tanakhs lagar är exempel på pliktetik som troende bör följa. De är auktoritativa regler som är uppsatta av Gud själv och därför rätta.

Man skulle också kunna betrakta dem ur ett dygdetiskt perspektiv. De kan vara önskvärda dygder som den troende uppfostras in i och sedan under sitt liv försöker odla. På så sätt flyttar dess tankegångar in i personens identitet och blir ett med individen. När man sedan handlar i olika etiska situationer kommer man enligt det dygdetiska perspektivet sedan kunna avgöra vad som är den rätta handlingen i situationen eftersom man är en dygdig person.

Inom buddhismen hittar vi den åttafaldiga vägen. Även denna går att använda både pliktetiskt och dygdetiskt.

Det dubbla kärleksbudet som vi finner varianter på inom flera religioner går också att betrakta ur olika etiska perspektiv.

“Det du inte vill att någon ska göra mot dig, ska du heller inte göra mot någon enda människa” - Hillel, judisk rabbin

“Allt vad ni vill att människor ska göra för er, ska ni göra för dem.” - Jesus

“Skada inte andra med det som skadar dig själv” - Buddha

“Detta är summan av all plikt: Gör ingenting mot andra som, om det görs mot dig, skulle vålla dig smärta.” - Mahabharata, hinduismens stora diktepos

Dessa påståenden kan ses som pliktetiska, dygdetiska och sinnelagsetiska och går även att använda situationsetiskt.

Diskutera!

Kan du komma på några exempel på hur det dubbla kärlekbudet kan användas i de olika etiska systemen. Kom på ett exempel för varje system!

Många religiösa texter innehåller beskrivningar av krig i heliga syften trots att dessa religioner förespråkar icke-våld. Det finns också åtskilliga exempel på religionskrig i historia och nutid.

I Gamla Testamentet finns många krig beskrivna, när israeliterna lydde Gud gick det dem väl och när de inte följde honom förlorade de. Vissa av krigen beskrivs som nödvändiga, så är det också i Koranen och inom hinduernas heliga skrift I Bhagavad-Gita samtalar guden Krishna och prins Arjuna strax före ett stort slag. Arjuna står inför ett svårt val: att börja slaget och på så sätt följa sin plikt som krigare enligt sin dharma, hans plikt som krigare står mot plikten att inte döda. På motståndarsidan finns det även vänner, släktningar, gurus andra goda män. Krishna övertalar Arjuna att i denna situation ändå starta striden då den kommer att leda till en god sak.

Religioner innehåller som vi ser i exemplena ovan flera etiska ståndpunkter som kan gå isär inom samma religion och det går också att hitta gemensamma etiska ståndpunkter mellan olika religioner. I en religions skriftsamlingar kan det finnas stöd för både icke-våld och våld, intolerans och tolerans.

Ett annat problem med etiken inom religionen är att religiösa kan omfatta en etisk ståndpunkt men inte leva upp till den i praktiken. Det finns en skillnad mellan hur vi lever och hur vi borde leva. Hur ska vi till exempel handskas med hat och rivalitet? Hur vi agerar i praktiken och hur vi känner kan ha med flera faktorer att göra och psykologiska och socila orsaker kan spela in. Hur människan ska handskas med ondskan i sig själv finns det också många tankar och delade meningar om.

I Nya Testamentet skriver aposteln Paulus, en av kristendomens stora tänkare:

Viljan finns hos mig, men inte förmågan att göra det som är gott. Det goda som jag vill, det gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag. Men om jag gör det jag inte vill, då är det inte längre jag som handlar, utan synden som bor i mig. Jag har alltså upptäckt att eftersom det onda finns hos mig så är lagen något gott för mig som vill göra det goda – i mitt inre bejakar jag ju Guds lag. (Rom 7:18-22)

Diskutera!

1. Känner du till det dilemmat Paulus beskriver mellan vilja och förmåga från andra sammanhang än religiösa? Ge exempel!
2. Kan du formulera om Paulus ord så att de passar in i andra sammanhang än religiösa?

Etik inom filosofier

Även hos filosofer kan vi urskilja de olika etiska modellerna ovan. Det finns flera filosofer som gett sig i kast med de etiska frågorna. En av dessa är Aristoteles, han var en grekisk filosof som har fått stort inflytande för både religiösa och sekulära tänkare. Aristoteles ansåg att dygden var inbyggd i den mänskliga naturen även om den är tvungen att odlas genom uppfostran. Han menade att människor till skillnad från djuren inte bara styrs av instinkter eller inlärda beteenden utan att hon genom att tänka och reflektera själv kan styra sina handlingar och utveckla goda egenskaper. En förnuftig männsika strävar efter att må bra och hon har kapaciteten att förstå att vägen dit går genom att leva rätt och odla dygder. Människan har en inre kompass som gör att hon slutar må bra då hon handlar fel. Precis som ett frö strävar från frö till blomma strävar människans inre efter att få blomma ut genom att vara sann och leva rätt.

Tillvaron är komplicerad och svår att förstå och går inte bara att fånga i en princip. Människan måste därför utveckla sina dygder hela livet. Aristoteles gjorde en uppställning över dygder och de olika diken som människan riskerar att hamna i under vägen.

dumdristighet - mod - feghet
girighet - givmildhet - slöseri
skrytsamhet - sanningslängtan - falskhet

Människan kan frestas åt båda hållen och det gäller att hitta sin medelväg. Buddhas filosofi ger uttryck åt liknande tankar. Dygder ska utvecklas och dåliga beteenden motarbetas.

Konfucius är en annan viktig filosof. Han förde vidare gamla värderingar men frikoplade dem från religiöst utövande. Enligt honom föds alla människor lika men formas genom utbildning och övning. På denna punkt liknar han Aristoteles. Ett bevingat ord av Konfucius är: “Vad ni inte vill andra ska göra er, gör inte mot andra.”

Den filosofiska etiken utvecklades också under upplysningstiden på 1700-talet. Denna tid är känd för sin tro på människan och hennes förmåga att med förnuftets hjälp förbättra tillvaron. Istället för att sätta sin tilltro till religiösa traditioner och texter skulle hon själv förbättra tillvaron. Tron på människans förmåga inspirerades av de naturvetenskapliga framsteg man gjorde under denna tid. Om vetenskapen kunde förklara hur naturen fungerade så kunde även människan utveckla system för att förbättra sin etik och ta kommandot över sin egen tillvaro. Etiken sågs som ett ämne som kunde studeras vetenskapligt. Under upplysningstiden ville man skapa principer och regler som utgick från ett förnuftigt tänkande. Även om pliktetik och konsekvenstik går att urskilja redan under antiken och i religiösa texter så systematiserades dessa tankesätt och blev särskilt viktiga. Under denna tid utvecklades också den moderna humanismen, till en början utformades den av kristna tänkare men kom med tiden att spela en viktig roll för agnostiska och ateistiska tänkare.

En viktig filosof för det pliktetiska tänkandet var Immanuel Kant (1724-1804). Han formulerade en princip som kom att kallas för det kategoriska imperativet enligt honom var detta moralens högsta princip: “Handla alltid så att principen för ditt handlande kan upphöjas till allmän lag”.

Diskutera!

1. Aristoteles talar om att människan likt ett frö som strävar efter att bli blomma strävar efter att utveckla dygder för att må bra. Men vem eller vad har lagt in denna strävan i henne?
2. På vilket sätt liknar Konfucius citat många av de citat vi återfinner i religiösa texter?
3. Vad innebär det kategoriska imperativet i praktiken? Är det ett logiskt sätt att tänka? Kan du komma på några exempel på hur man kan använda det kategoriska imperativet?

Etik i samhället

Det är omöjligt att tala om etik i samhället om vi inte tittar närmre på de olika typer av ideologier som finns sida vid sida. Även i den samhälleliga debatten och de ideologier som figurerar på den politiska arenan kan vi urskilja de etiska modeller som presenterats ovan. Olika religiösa etiska modeller som präglar människor i ett samhälle samsas med olika typer av sekulära etiska modeller.

Etiska utgångspunkter präglar lagstiftningen och naturligtvis pågår hela tiden en politisk kamp om vilken ideologi som ska släppas fram och som ska få sätta sin prägel på våra lagar. I en demokrati som i Sverige pågår denna kampen ständigt. Vi kan kalla det för kampen om tolkningsföreträde. Genom att lägga vår röst på ett politiskt parti med en speciell ideologi ger vi också denna ideologi utrymme.

I dagens politiska partier i Sverige brukar oftast en viss ideologi dominera i ett visst parti, men de flesta partier kan innehålla flera ideologier och vilka som har företräde inom ett visst parti kan också variera.

Ideologiernas etik

Humanistisk etik
Humanism sätter människan och hennes värde i centrum. Tanken är att alla människor har samma värde och rätt till ett värdigt liv. Individens frihet och möjlighet att själv få bestämma över sitt liv är viktigt. Det politiska målet är ett samhälle där människor lever utan religiöst eller politiskt förtryck. Människan ska vara fri att välja sin religion och eller vara fri att välja bort religion. Hon ska också ha rätt att ta ställning för de politiska åsikter son tror på så länge dessa inte strider mot andra människors värde eller bidrar till att förtrycka andra människor.

Socialdarwinism
Socialdarwinismen förespråkar inte alla människors lika värde. Tanken är att de starka i ett samhälle ska utvecklas och att de svaga slås ut genom ett naturligt urval, detta är grunden för att hela samhället ska bli starkt. Socialdarwinism är som teoretisk modell på sätt och vis marginalicerad i dagens samhälle men spelar ännu en roll i praktiken. Enligt ett socialdarwnistiskt synsätt är man emot socialpolitiska insatser för de utslagna och svaga. De bästa förväntas själva överleva och föra sina gener vidare till kommande släktled. Skillnader i samhället är naturligt. Socialdarwinistiska ideströmningar är oftast emot inskränkningar i den ekonomiska friheten då det enligt detta synsätt skulle hindra samhällets utveckling till det bättre. Detta tankesystem var betydligt vanligare i de politiska strömningarna i det sena 1800-talets Europa än idag.
Även om utslagning av de svaga existerar även idag, är det en skillnad i att tycka att detta är rätt, mot att se på det som en utmaning som ska bekämpas och som alla måste vara med att förändra.

I Sverige har vi en lagstiftning som vill utgå från människolivets okränkbarhet. Hur kan man förena olika etiska dilemman med detta? Vi ska titta på exemplet abort och se hur man kan resonera i några konkreta fall.

Abort
När man talar om abort brukar man dela upp aborter i terapeutiska aborter, som görs med på grund av fara för moderns hälsa, och selektiv abort, dessa aborter görs utan att det finns en fara för mammans medicinska hälsa.

Argument för abort:

Ett foster är inte detsamma som ett barn.
En kvinna har rätt att bestämma över sin egen kropp.
Om abort inte tillåts i ett samhälle finns risken att kvinnor gör illegal abort utförd av personer som inte kan göra det på ett säkert sätt.
Alla barn har rätt till att födas önskade till världen.

Argument mot abort:

Att göra abort är samma sak som att ta ett liv.
Vem avgör när ett foster blir ett barn? Även foster i magen kan ha sinnen och därmed också känslor. Abort är en kränkning av mänskligt liv.
Att välja bort barn på grund av kön eller funktionshinder är en kränkning av alla människors lika värde.
Om du har bidragit till att ett foster blir till får du ta ansvar för dina handlingar.
Abort kan ge modern konsekvenser i form av depression, nedstämdhet och skuldkänslor.

Fall 1
Adya bor i Indien och lever i en fattig familj, hon och hennes man har en dotter. När dottern blir äldre och ska gifta sig kommer familjen att behöva betala en stor hemgift till den blivande svärsonens familj. Hemgiften måste vara stor då en tanke med den är att den förväntas försörja dottern då hon som gift inte kommer att jobba. Genom fosterdiagnistik får hon reda på att hon väntar en dotter till. Eftersom det inte finns något socialsystem i Indien behöver familjen söner som kan försörja sina föräldrar då de blir gamla. Hon vill egentligen inte göra abort men för många döttrar kan innebära en ekonomisk katastrof för familjen.

Fall 2
Lisa är 30 år och lever i en trygg relation med en man sedan några år tillbaka. Hon upptäcker att hon är gravid, men just nu vill hon satsa på sin karriär. Ett barn hade visserligen inte inneburit någon större katastrof och Lisa vill gärna ha barn så småningom, men inte just nu.

Fall 3
Alexandra är 15 år och upptäcker att hon är gravid. Hennes pojkvän och föräldrar vill att hon gör abort, men det vill inte hon. Pojkvännen hotar med att göra slut när han får reda på att hon vill behålla barnet. Alexandra har heller inte gått ur grundskolan och bor hemma hos sina föräldrar.

Fall 4
Nina och Ahmed längtar efter ett barn. Till deras stora glädje blir Nina gravid. När de gör ultraljud visar det sig att barnet har en missbildning, den är inte dödhotande men barnet kommer att behöva hjälp med många saker under livet.

Fall 5
Petra och August har två barn. De hade bara tänkt sig två, men det visar sig att Petra blir gravid igen. Det finns inga ekonomiska problem med ett barn till. Det passar bara inte in i det de hade tänkt sig från början. August vill ha barnet i alla fall, men det vill inte Petra.

Fall 6
Moniqe och hennes man väntar barn. När hon har varit gravid i 18 veckor omkommer maken plötsligt i en bilolycka. Hon orkar troligtvis inte ta hand om ett barn och efter 18:e veckan måste en ansökan om särskilt tillstånd lämnas in till Socialstyrelsen. När den är behandlad kommer graviditeten vara så långt gången att barnet kanske skulle kunna överleva utanför livmodern i kuvös.