Vad vet vi om Guds existens?

Under historiens gång har man på olika sätt försökt att bevisa Guds existens med hjälp av filosofiska argument. Vi skall titta på några av de vanligaste:
​

Sidans kursmål:

Olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap i den aktuella samhällsdebatten.

Det kosmologiska argumentet

Det kosmologiska gudsbeviset kommer från början från en muslimsk kontext men har använts även av judar och kristna. Det formulerades av två arabiska filosofer Al-Kindi (800-873) och vidareutvecklades sedan av Al-Gaazali (1058-1111).

Det utgår från en kedja av händelser:

  • Allt som har börjat måste ha en orsak
  • Universum ha en orsak
  • Alltså måste universum ha en startpunkt
  • Någon eller något måste ha startat det - detta måste vara Gud!
 
Kritik
Den första orsaken måste inte vara Gud
Även om man skulle medge att universum har en startpunkt behöver detta inte vara Gud med medveten vilja.
 
Om Gud är orsaken måste också Gud ha en första orsak
De Gudstroende som tror att Gud är evig säger på så vis emot sig själva.
 
Kvastfysiken har ännu inte hittat någon orsak bakom virtuella partiklar
Om fenomen kan börja existera utan en orsak eller inte diskuteras inom kvantfysiken. Där har man inte kunnat hitta en förklaring till hur virtuella partiklar uppstår. Men vi vet inte tillräckligt om detta än för att kunna säga om de behöver en orsak eller inte. Vilka framsteg forskningen kommer att göra på sikt vet vi inte än.
"Umayyad750ADloc" av Gabagool - Eget arbete. Licensierad under CC BY 3.0 via Wikimedia Commons.
Detta gudsbevis har också kallats för Kalams gudsbevis. Kalam är en gren av islamisk teologi som använde rationella argument. Denna teologi växte fram under den abbasidiska perioden 762-1258 e kr.

Det ontologiska gudsbeviset

Det ontologiska gudsbeviset formulerades av Anselm av Canterbury (ca 1033-1109). Han tänkte att eftersom det finns en idé om en fullkomlig varelse så måste denna fullkomliga varelse existera. 

Idéer som inte har verklighetsförankring överges. Men tanken på Gud och ett högre väsen finns över hela världen. Därför kan det inte vara någon som hittat på det.

​För Anselm var det självklart att det var tron på en Gud som var den verkliga. Han verkade i en kristen kontext. Anselm av Canterbury var inspirerad av Platons tanke på en idévärld. Platon var en filosof under antiken, han var dock inte kristen och formulerade tankar om en idévärld innan kristendomen kom till som religion.

Kritik
Ett argument mot detta idag är att långt ifrån alla idag tror på ett högre väsen. Det fanns även tänkare och filosofer under antiken som inte räknade med Gud, gudar eller högre makter. ​
"Anselm of Canterbury" av Anonym - National Portrait Gallery, Portrait D23949. Donated by Mary Elizabeth Stopford in 1931.. Licensierad under Public Domain via Wikimedia Commons.

Thomas av Aquinos 5 gudsbevis

Thomas av Aquino (ca 1225-1274) var också en kristen teolog. Han lade fram fem Gudsbevis, som han också kallas "vägar till Gud."

Några av hans argument hade redan formulerats av den antika grekiska filosofen Aristoteles. Aristoteles levde före vår tideräknings början och visste i likhet med Platon därför inget om kristendomen eller islam. Aristoteles var elev till Platon. Men Aristoteles försökte ändå formulerade bevis för att det finns något gudomligt. De gudsbevis han försökte formulera handlade dock inte om en personlig Gud. Men Thomas av Aquino argumenterar för en personlig Gud i ett kristet sammanhang.

  1. Bakom allt som rör sig finns det någon eller något som satt igång rörelsen. Detta måste vara Gud. 
  2. Bakom allt som sker finns en orsak och detta är också ett bevis för att Gud existerar.
  3. Det tredje gudsbeviset är det samma som det kosmologiska. Gud är ett nödvändigt väsen som inte är fysisk, men som skapat allt fysiskt i världen.
  4. Det fjärde beviset har kallats för gradbeviset. Vissa saker är bättre än andra och då måste det finnas något som är bäst. Som är det mest perfekta: Gud. Gud är det perfekt goda.
  5. Aquinos femte bevis är inte filosofiskt utan teologiskt. Eftersom allt i världen har ett ändamål, en avsikt måste någon ha tänkt: Gud!
​
Dessa fem bevis skrev Thomas av Aquino ner i en bok som heter Summa Theologica. Som teolog spelar han än idag en viktig roll i kristna teologiska sammanhang!

Det teologiska gudsbeviset

Detta lades fram på 1700-talet av William Paley. Det är ganska lätt att förstå. Tänk dig att du är ute och promenerar och hittar en klocka. Då förstår du att någon har tillverkat denna klocka! Världen är mer komplicerad än en klocka. Att världen skulle skapat sig själv är därför enligt Paley helt otroligt!

Kritik 

Kvastfysiken har ännu inte hittat någon orsak bakom virtuella partiklar
Om fenomen kan börja existera utan en orsak eller inte diskuteras inom kvantfysiken. Där har man inte kunnat hitta en förklaring till hur virtuella partiklar uppstår. Men vi vet inte tillräckligt om detta än för att kunna säga om de behöver en orsak eller inte. Vilka framsteg forskningen kommer att göra på sikt vet vi inte än.
"WilliamPaley". Licenserat under Public Domain via Wikimedia Commons.

Det moraliska gudsbeviset

Även filosofen Immanuel Kant verkade under 1700-talet. Han resonerade kring Guds existens utifrån moral. Han menade att det fanns en objektiv moralisk lag. Denna lag går igen i alla kulturer, att stjäla, ljuga och döda ses som negativt överallt. Det måste enligt Kant bero på att dessa tankar planterats i människan av någon utifrån: Gud!

Kritik 

Det postmoderna samhället
Kan levde i ett modernt samhälle där naturvetenskapen var på stark frammarsch. Det var populärt att betrakta filosofi och moral på samma sätt som naturvetenskap. Man sökte efter exakta sanningar. Idag lever vi i ett samhälle där olika etiska och moraliska system existerar sida vid sida. Alla är inte överrene om av som är rätt handlande i alla situationer.
Kanske är vi moraliska för att det gynnar oss själva?
"Immanuel Kant (painted portrait)" av unspecified - /History/Carnegie/kant/portrait.html. Licensierad under Public Domain via Wikimedia Commons.