Islam
|
Islam är idag en religion som finns i hela världen.Det är den näst största religionen efter kristendomen. Idag finns cirka 1,6 miljarder muslimer i världen. Islam räknas därför som världens näst största religion.
En stor det av den arabiska befolkningen i Mellanöstern är muslimer, men långt ifrån alla. Islam har störst koncentration där men finns också på Afrikas horn, i Nordafrika och vissa delar av Asien. Det finns också stora grupper i Kina, på Balkan, i Indien och i Ryssland. Islam finns också representerad i Västeuropa där den är den näst största religionen efter kristendomen. Majoriteten av världens muslimer är inte araber utan lever i land som Indonesien, Pakistan, Indien och Bangladesh. Faktum är att majoriteten av muslimerna finns utanför arabvärlden. |
Islam i Sverige
Länkar:
"Islam percentage by country" by See below.. Licensed under Public Domain via Wikimedia Commons.
|
Vem är Muslim?Precis som inom kristendomen brukar man räkna de människor som muslimer som bor i ett land där islam varit en del av kulturen under en längre tid. Man räknar också precis som inom kristendomen bort personer som tillhör andra religioner. Detta är ett utifrånperspektiv som statistiker brukar använda sig av. Men i likhet med kristendomen hänger det inte alltid ihop med vilka som faktiskt tror på religionens innehåll.
Precis som inom judendom och kristendom kan man definiera vem som är muslim på olika sätt. Statistiker som räknar på antalet kristna, judar och muslimer kan räkna på ett sätt, andra personer som inte omfattar religionen kan ha sin bild av vem som är muslim och inte, medan de som själva omfattar en islamisk tro kanske skiljer på dem som tillhör den muslimska gemenskapen och dem som tror på religionens innehåll. Sedan kan vissa troende muslimska grupper ha svårt att erkänna andra muslimer som “sanna” muslimer. Här har vi som vi nämnt kring de andra världsreligioner olika perspektiv, både flera inifrån- och flera utifrånperspektiv. |
Muslimer om sin religion:
|
|
På IslamGuide som är en hemsida skapad av Shabbir Ahmed student i ekonomi ger Ahmed ett innifrån perspektiv om sin religion:
En muslim är den person som medger att det inte finns någon annan gud än Allah, och att Profeten Muhammed (saw) är Hans sändebud. En muslim tror på Allah, följer Koranen och Profeten Muhammed (saw):s levnadsvanor. Vi skall göra det som är rätt och undvika det som är fel. Vi skall tro på alla profeter som har sänts till världen och även tro på att änglar finns. Detta perspektiv är en troende muslims perspektiv och ett inomreligiöst perspektiv. Kanske finns det nadra muslimer som skulle se det på ett annat sätt. |
SAWSAW är en arabisk förkornting som man lägger till efter profeten Muhammeds namn och betyder "frid vare med honom". |
Så började det!Dåtidens historieskrivning skiljer sig från modern västerländsk historieskrivning. Den är inte empirisk i samma bemärkelse som den historisk-kritisk metod som växte fram under 1800-talet. Den islamiska historien skiljer sig därför från modern västerländsk historieskrivning i likhet med judendomen och kristendomens historieskrivning. Därför är det svårt att bedöma den med modern historisk-kritisk metod. Idag är västerländsk historia uppdelad i olika historiegenrer, till exempel ekonomisk eller sociologisk historia. Därför gör vi ett metodfel när vi försöker läsa islams inomreligiösa historia med moderna glasögon. Här skall vi få ta del av islamsk historia ur muslimska perspektiv.
Historien enligt islamIslam som religion växte fram på den arabiska halvön på 600-talet e.v.t. Ordet islam har flera betydelser, det betyder fred eller frid, men kan också översättas med underkastelse under Guds vilja eller hängivenhet.
Den muslimska historien har ett annat syfte en den moderna västerländska. Därför kan man istället tala om islamisk historiografi. Här ska vi koncentrera oss på detta och för att särskilja detta från modern västerländsk historieskrivning kallar vi detta historien enligt islam. Islam är en linjär religion i likhet med judendom och kristendom, det finns en början, en världshistoria och ett slut. Skapelsen hittas i lite olika delar av Koranen. Gud skapar världarna, inte bara vår utan även andra dimensioner. Han skapar växter djur och människor på ett liknande sätt som i den bibliska berättelsen. Han skapar änglar av ljus, jinner av eld och människan av jord. De första människorna var Adam och Hawwa, bibelns motsvarighet till Adam och Eva. Människans syfte är att leva efter Allahs vilja, för att hon ska kunna göra det har Allah sänt profeter, ibland med hela uppenbarelsen och ibland profeter som förmedlat kunskap om särskilda saker. Men under världshistoriens gång har människan gång på gång förvanskat det sanna budskapet. Gamla- och Nya testamentet innehåller uppenbarelse från Gud, men där har den blivit förvanskad och feltolkad. Därför skickade Allah Muhammed och hela budskapet en gång till. Nu i en fullkomlig form. Muhammed är den sista profeten och efter honom behövs inga andra profeter. Efter honom kan alla som tror och vill tro leva sina li efter Guds vilja, vid tidens slut skall alla dömmas efter sina gärningar och man kan hamna i himmelen eller i helvetet. Men en viktig del av islamisk tro är att Gud är barmhärtig och förlåtande, därför kan man ångra sina synder och få förlåtelse. |
HagiografiDetta är en del av många religioner och är en form av helgonteckning. Ett exempel på detta är berättelsen kring Muhammeds föräldrar och kring Muhammeds amma. Det berättas inom islam hur Muhammeds pappa Abdullah hade ett ljus som strålade från hans panna. Detta attraherade Mohammeds mamma Amina. Tillsammans fick de sin son Muhammed, men de bodde i en stad och i städer spreds det sjukdomar. Därför försökte de hitta en amma till honom på landet men det var inte lätt. Tillslut hittade de en gammal kvinna. När hon tog hand om Muhammed började hennes bröst fylldas med mjölk och hennes getter frodades. Detta är en typisk hagiografisk berättelse. |
Muhammed
I den kultur där Muhammed föddes var det vanligt med polyteism, det vill säga att man trodde på många gudar. Människorna som bodde i denna delen av världen var uppdelade i olika släktgrupper (stammar) och man var lojal mot sin stam. Vissa stammar hade högre status i samhället och andra hade lägre status.
Det finns inte så många tillförlitliga källor om Muhammeds uppväxt, men traditionen säger att han var fattig och blev föräldralös tidigt. Därför uppfostrades han av sin farbror. Muhammed ska ha arbetat med boskapsuppfödning. Detta gjorde att han så småningom fick anställning av en rik änka som hette Khadidja och med tiden gifte de sig. Hon var mycket äldre än honom. Efter detta var Muhammed inte längre fattig och han blev en respekterad köpman i staden Mecka som är den stad som betyder mycket inom islam och idag är dess största vallfärdsort. Muhammed var tidigt intresserad av andlighet och det sägs att han ofta gav sig iväg för att vara ensam och fundera över livet, samhället och de eviga värdena. Under ett sådant tillfälle fick han en uppenbarelse. Det var ängeln Gabriel som kom till honom, samma ängel som ska ha uppenbarat sig för Maria Jesu mor. Gabriel eller Djibril som han heter på arabiska förklarade för Muhammed att Gud utsett honom till profet. Detta tyckte Muhammed kändes konstigt men han accepterade uppdraget och ängeln förmedlade Guds ord som Muhammed fick memorera. Muhammed ska nämligen inte ha varit skrivkunnig. Det var andra människor i Muhammeds krets som sedan skrev ner de uppenbarade orden. Muhammed stötte i början på motstånd och blev inte trodd, de första som trodde på honom var hans fru Khadidja och hans yngre kusin Ali i vars fars hem Muhammed var uppväxt. När Muhammed delade med sig av de uppenbarelser han fått fick han både anhängare och fiender. |
BildförbudNidbilder och medvetna elakheter upprör inom muslimska sammanhang. I sausdiarabien finns djur avbildade i skolböcker men med ett streck över halsen för att man skall fösta att det inte är en sann avbildning av något levande. ”Bildmakarna skall brinna i helvetet” har att göra med att man gjorde avgudabilder, en del har tolkat det som att man inte får avbilda alls, eller inte Muhammed och profeter, eller inte i moskéer. Det där med bilder har tolkats olika.
Det finns inommuslimska bilder men för en intellektuell elit. Tanken med bilderna är att de skall vara till hjälp när studenter ska utbildas i historia. Det finns alltså en stor mängd inommuslimska bilder. De kan man hitta på Muhammed Image Archive. 
Mohammed i Kaaba. Bild från det Ottoman riket, c. 1595. I The Topkapi Museum, Istanbul.
(Hat tip: Jos.) |
Olika inriktningar idagSunniCirka 85 % av alla muslimer är sunnimuslimer. De i sin tur är uppdelade på många nationella grupper, likt kristna frikyrkor i Sverige finns det många inriktningar och de är ofta självstyrande och samlas kring olika lagskolor. Inom sunni betonar man Muhammeds sed, det vill säga hans lära och hur han levde, om detta kan man läsa i haditherna.
Eftersom uppenbarelsen fullbordades i och med att Muhammed tog emot uppenbarelsen kan vilken muslims man som helst utbilda sig i tron. Inom sunniislam har man därför imamer som utbildar sig vid olika lagskolor. Men ordet imam används också om den man som leder fredagsbönen i moskén. Dessa imamer har inte alltid specialistutbildning i islamsk teologi. Efter Muhammeds död uppstod en konflikt om vem som skulle efterträda honom. Majoriteten av muslimer menade att den som var mest lämplig bland hans anhängare skulle leda. Det som skulle följas var Muhammeds sunna, hans sed.
En del andra muslimer menade att islam skulle ledas av Muhammeds släktingar då de i likhet med Muhammed hade en djupare kunskap och insikt om Gud vilja, på det sättet kunde vägleda muslimerna rätt. Efterträdaren för denna riktning var Ali, Muhammeds kusin och svärson och senare dennes barn som Ali fått med Muhammeds dotter Fatima. På grund av dessa olika uppfattningar kom islam mycket tidigt att splittras i två riktningar. Den första riktningen utvecklades till sunniislam och den andra riktningen som från början kallades Alis parti kom att utvecklas till Shiaislam. ShiaShia är en samlingsbeteckning för en mängd olika riktningar som betonar den fjärde Kalifen Ali. Även inom shia talar man om imamer, men där har ordet en annan betydelse. Ali var den första imamen och den första rätta ledaren enligt shia. Inom shiaislam räknar man med sex, sju eller tolv imamer inom olika riktningar. Vanligast är tron på 12 imamer.
Den tolfte imamen ska enligt traditionen ha gått in i en moské och försvunnit. Han existerar nu i en annan dimension och skall återkomma vid världens slut och styra världen tillsammans med Isa (Islams namn på Jesus). Den tolfte imamen kallas också för Mahdi (frälsare). Imamerna hade en särskild insikt om hur läran skulle tolkas som de fick från Gud själv. I väntan på den 12:e imamen har shia nu lagkunniga ledare. Alla shiamuslimer förväntas ha en sådan rådgivare dit de kan gå med sina frågor och få vägledning. Den främste av de lagkunniga kallas ayatolla och fungerar som en motsvarighet till en kristen ärkebiskop. Till skillnad till sunniislam finns det därför inom shia en tydligare hierarki inom religionen. Ali och hans barn blev mördade för sin tro, därför spelar martyrskapet en viktig del inom shiaislam. SufismenSufier finns i alla muslimska grupper. Det är islams mystiker, deras starkaste fäste har traditionellt funnits i Turkiet, men de finns representerade i hela världen.
Sufismen är en inomislamisk rörelse men en grupp har bitit sig ur islam och är mer intresserad av andlighet generellt. På det sättet har de mer gemensamt med New Age. |
|
GrundtankarFem pelareIslam har fem pelare som bär upp dess lära. Dessa pelare har alla muslimska riktningar gemensamt. Tanken är att det ska hjälpa de troende att leva ett gott och rätt liv.
1. Trosbekännelsen (shahada)
"Det finns ingen gud utom Allah och Muhammed är hans profet" Detta är islams mest centrala tanke och markerar en absolut monoteism. Man brukar viska trosbekännelsen i ett nyfött muslimskt barns öra och det är ofta det sista man läser över någon som ligger på dödsbädden. Denna bön ska helst upprepas av en troende muslim varje dag och ingår i böneritualen. 2. Bönen (salat)
Rättroende muslimer förväntas be fem gånger per dag. I samhällen där islam inte är en del av kulturen kan man också slå ihop flera böner och be dem vid ett eller färre tillfällen. Till exempel så passar de kanske inte ihop med ett heltidsjobb i ett sekulariserat samhälle. Långt ifrån alla muslimer ber varje dag, men det är ett ideal som många rättroende muslimer försöker följa. 3. Allmosor (zakat)
De som har pengar måste dela med sig till dem som har det mindre gott ställt. I vissa muslimsk samhällen är allmosan en del av skatten. Tanken är att allmosan ska jämna ut klasskillnader och att alla ska få del av de förnödenheter man behöver i livet. 4. Fastan (sawn)
Under månaden Ramadan förväntas troende muslimer fasta. Det innebär att man avstår från mat och dryck från soluppgång till solnedgång. Sjuka och barn under 10 år behöver inte fasta. På kvällen bryter man fastan under högtidliga former och ofta träffas man inom släkten eller träffar sina vänner. Fastans funktion är att föra en närmare Gud. Man övar sig i självdisciplin och får en möjlighet att tänka på alla de människor som har det sämre ställt i livet. Den som fastar får en känsla av vad det innebär att sakna mat. En modern tolkning är också att det har positiva effekter för hälsan. 5. Vallfärden (hadjj)
De muslimer som har råd förväntas åka på pilgrimsfärd till Mecka minst en gång under sitt liv. Har man inte råd är denna pelare inte obligatorisk. Vallfärden görs oftast i andra veckan i det muslimska årets sista månad. Varje år vallfärdar cirka 2-3 miljoner människor till Mecka. Under pilgrimsfärden klär sig både män och kvinnor i vitt. Klädseln symboliserar att alla muslimer är lika inför Gud och genom klädseln kan man inte se vem som är rik och fattig. Vallfärden skapar på detta sätt en känsla av gemenskap. Vallfärdstiden följs av speciella ritualer, den första är att man går sju varv runt Kaaban i Meckas centrum. Sedan följer en resa till berget Arafat, där bekänner man sina synder och ofta övernattar man där i vita tält. Givetvis ingår fler ritualer. Vallfärdstiden eller pilgrimsfärden utmynnar i högtiden Eid al-idha, den muslimska offerfesten. |
|
GudI likhet med judendom och kristendom är islam en monolitisk religion. Det vill säga, man tror bara på en Gud som skapat allt.
Allah (som är samma ord som Gud men på arabiska) är till sin natur rättvis, barmhärtig och förlåtande. För att människan ska få det så bra som möjligt och kunna leva rätt har han uppenbarat sin vilja för människorna. Muslimer kritiserar ofta kristendomens syn på treenigheten, för dem kan ingen ställas vid Guds sida och det upplever de att tron på treenigheten gör genom att Jesus ses som både Gud och människa. Gud kan inte bli människa! MänniskanAv alla varelser som finns har människor och jinner en särställning. De har nämligen en fri vilja. Kärleken är en förutsättning för ett gott liv, människan behöver älska både Gud och sina medmänniskor för att livet ska bli så bra som möjligt.
Alla muslimer är bröder och systrar enligt tron och har lika värdighet inför Gud. Men så är det inte alltid i den muslimska gemenskapen, umma. Precis som i alla andra religioner finns grupperingar och sociala orättvisor i muslimska samhällen. Sunniter förtrycker shiiter och vice versa. Många muslimer skulle förklara detta med att trots att flertalet är muslimer så är man inte trogen mot islams lära. Det räcker inte med att bekänna sig till religionen, man måste också följa den. Det är därför den tredje pelaren om allmosor till de fattiga finna. Gud har satt människan att förvalta världen och ta socialt ansvar, men människan har en fri vilja och kan bryta mot Guds lag. Hur man som människa skall organisera sitt samhälle politiskt kan det råda delade meningar om bland muslimer. Vissa vill ta bort äganderätt och andra menar att man inte ska göra det. Även om Muhammed föddes fattig blev han så småningom rik, men han fastnade inte i girighet utan delade med sig till sina trosfränder. På det sättet skulle även ett samhälle med äganderätt fungera om alla de rika generöst delade med sig. |
Jinner
|
Jinner är esoteriska varelser med egenvilja, de är intresserade av vår värd och kan ställa till med saker. Hur de uppträder kan variera i olika kulturer. De är varken andar, demoner eller spöken i klassisk bemärkelse. Jinner kan vara kristna och muslimer med mera.
Det finns en berättelse om hur Muhammed sitter vid en vägkant och reciterar Koranen. Några Jinner hör detta och konverterar så till islam. I den folkliga traditionen är de ofta väsen som sprider oro. De kan uppträda i mänsklig gestalt och är farliga och magikunniga. Då de är omnämna i Koranen utgör de en del av den muslimska tron. Men exakt vad de är och vad de gör varierar inom olika muslimska traditioner. I vissa muslimska kulturer spelar de en större del än andra. Både Pakistan och Marocko är exempel på två muslimska länder där jinnerna tar stor plats i folktron. Man skulle kunna beskriva dem som parallellvarelser till oss och som kan göra både väl mot oss men också ställa till med problem. Jämför till exempel den nordiska traditionen med tron på vättar och småfolk även om parallellen inte är total. De kan göra sig synliga och uppträda som människor fast de inte är det.
MatreglerInom islam finns det matregler i likhet med andra världsreligioner. Mest liknar de matreglerna inom judendomen. Man skall avstå från griskött, blodmat och självgoda djur. Man slaktar också djur på ett rituellt sätt genom att skära halsen av djuret och tömma det på blod. I samband med slakten ber man också en bön på arabiska. Detta kallas för hallslakt och liknar judarnas koscherslakt. I Sverige är detta förbjudet så rättrogna muslimer får importera sitt kött från andra länder till exempel från Danmark.
Det finns olika förklaringar till varför det är förbjudet i Sverige. Från början handlade det om att judarnas koscherslakt förbjöds på 1930-talet som en flirt med nazismen. Man ville då begränsa judarnas religionsutövning. Idag menar djurrättsaktivister att det är inhumant mot djuren. Men både judar och muslimer menar att det går snabbt och att sjutet inte lider mer än vid annan slakt. En fråga man kan ställa sig är om det inte verkligen är så. Till exempel är djurhållningen inom djurindustrin inte särskilt human heller. Grisar och kycklingar lever trångt och under hemska förhållanden under sin livstid i fabriksmiljö och måste regelbundet få antibiotika för att inte bli sjuka under dessa förhållanden. Till skillnad från judendomen råder även förbud mot alkohol. Vissa mer liberala muslimer menar att alkoholförbudet inte är totalt, utan att det handlar om att man inte ska bli berusad. |
Sura 15: 23-46” VI HAR skapat människan av ljudande krukmakarlera, av formbar gyttja; och dessförinnan skapade Vi de osynliga väsendena av ökenvindens eld. Och se, då sade din Herre till änglarna: "Jag skall skapa människan av ljudande krukmakarlera, av formbar gyttja, och när Jag har format henne och andats in i henne något av Min ande, fall då ned på era ansikten inför henne!" Därpå föll änglarna ned [inför människan], alla utom Iblees, som vägrade att ansluta sig till dem som föll ned [inför henne]. [Gud] sade: "Iblees! Varför faller du inte ned på ditt ansikte som de andra?" [Iblees] svarade: "Jag är inte den som skall falla ned inför en människa, som Du har skapat av ljudande krukmakarlera, av formbar gyttja." [Gud] sade: "Bort härifrån! Utstött skall du vara och [Min] förbannelse [skall följa dig] till Domens dag!" [Iblees] sade: "Herre! Bevilja mig anstånd till den Dag då [människorna] skall uppväckas från de döda!” [Gud] svarade: "Du är en av dem som skall beviljas anstånd till den Dag vars ankomsttid är känd [av Mig ensam]." [Iblees] sade: "Herre! Eftersom Du har kommit mig att begå ett felsteg, lovar jag att [för människorna] utmåla [det onda] på jorden i de mest förföriska färger och att leda dem alla till synd, [alla] utom dem som är Dina verkliga, hängivna tjänare!" [Gud] sade: "Detta är för Mig en rak väg; [Gud] sade: "Detta är för Mig en rak väg; Helvetet är den fastställda mötesplatsen för dem alla - det har sju portar, som var och en skall få sin bestämda andel [av syndare].” DE GUDFRUKTIGA [skall vistas] i lustgårdar med [porlande] källor, och skall [vid inträdet] hälsas: "Stig in i fred! Här är ni skyddade [mot allt ont och mot all förgänglighet]." |
Islams texter
Även om Muhammed mottog uppenbarelserna från ängeln Gabriel muntligt skrevs de sedan ner. Koranen tillsammans med haditherna (berättelser om Muhammed och rättroende muslimers fördömde) skrevs ner. Idag kan man säga att Islam är en skriftreligion. Det vill säga den hämtar sin kunskap om religionen ur skrifter, detta gäller både sunni- och shiaislam. Men sunni i högre grad en shia.
KoranenI Koranen uppenbarar Gud sin vilja med världen och skapelsen, med hur han vill att människan skall leva och med denna tids slut. Koranen berättar om en yttersta som och om en ny tillvaro där dit de rättroende skall få komma, den berättar också om helvetet och om hur de som inte följer Guds vilja skall hamna där.
Koranen är inte kronologiskt skriven utan texter om till exempel skapelsen och andra centrala saker kan förkomma på flera ställen. För att man lättare skall hitta i Koranen är den indelad i suror (kapitel). Den har 114 suror och de är organiserade efter längd. Den första suran är längst och sedan blir de allt kortare. Alla suror utan än börjar med de arabiska orden ovan som betyder "I Gud den barmhärtige allförbarmarens namn.". För att man lättare skall kunna organisera läsning av texterna har man organiserat koranen i 30 delar. Detta då man ibland organiserar koralläsning under något dygn i moskén. Då kan man dela ut en del per person och koranen kan reciteras samtidigt av flera personer. Koranen ger kunskap och vägledning och rättrogna muslimer återkommer till den regelbundet. Att läsa Koranen i sig är ett sätt att få del av Guds kraft. Majoriteten av världens muslimer är inte araber och förstår därför inte arabiska. Antingen man förstår orden eller inte lär sig barnen i olika länder att läsa texten på arabiska. Det är också vanligt att man lär sig att recitera långa stycken utantill, bönerna innehåller också koraltexter som de troende oavsätt av modersmål skall kunna recitera utantill. HaditerFör att muslimer ska kunna tolka Koranes budskap i nya situationer samlade man in exempelberättelser på hur Muhammed handlat i olika situationer. Denna muntliga regelsamling kallas sunna och bygger på de skriftsamlingar som kallas hadither. Det finns sex hadithsamlingar som accepteras av flertalet muslimer. I dessa kan man få vägledning då det muslimska budskapet ska tolkas i nya historiska situationer och i nya samhällen.
Inom sunniislam görs denna tolkning inom lagskolor. För att få vara med i denna tolkningsprocess måste man ha rätt religiös utbildning. Inom Shia kan den rätta tolkningen endast göras av Muhammeds ättlingar som har en särskild insikt i tron. Vi ska återkomma till detta under de olika riktningarna. ShariaDetta arabiska ord betyder väg, eller vägen som leder rätt. Det används också i bemärkelsen rättfärdig lag. I vissa länder som till exempel Saudiarabien och Iran används sharia inom lagstiftningen.
Sharia har ofta en negativ klang för västerlänningar. Det beror på att länder som Saudiarabien och Iran ibland har tillämpat hårda och grymma straff i syarias namn. Men långt ifrån alla muslimer tycker att sådana straff är en rätt tolkning av sharia. Sharia har lika mycket med vägledning att göra och genom imamer och ibland genom frågespalter i muslimska tidningar kan man få svar på frågor hur man skall leva ett rätt liv. Frågorna kan gälla familjelivet eller andra områden av livet. |
Läs Koranen
|
Att leva som muslim i vardagenI moskénMoské betyder plats för bön och moskén är muslimernas bönelokal. Men i moskén förekommer också andra aktiviteter som koranundervisning och olika former av teologiska studier och sociala aktiviteter.
I moskén i Stockholm finns till exempel ungdomsverksamhet och muslimska scoutgrupper. Där finns ofta både bibliotek, undervisningslokal och samtalsrum. För att visa sin vördnad inför Gud tar man alltid av sig skorna när man går in i en moské och kvinnor bär huvudduk. Under bönen vänder man sig i riktning mot Mecka vilket man gör även när man ber på andra platser än i moskén. I bönerummet finns en bönenisch, mihrab som visar riktningen mot Mecka. Bredvid nischen finns en predikstol. Vid fredagsbönen hålla även en predikan. Fredagsbönen är veckans viktigaste möte. Kvinnor och män ber inte tillsammans. I vissa moskéer ber kvinnorna bakom männen i andra finns en speciell läktare för kvinnor. Män kan leda både kvinnor och män i bön, men kvinnor kan bara leda andra kvinnor i bön. I mer moderna sammanhang kan även kvinnor undervisa både män och kvinnor i islam. Kvinnor och mänI islam och även i Koranen finns ställen som kan tolkas till nackdel för kvinnor. I det samhälle Muhammed levde och som även finns i stora delar av världen var kvinnan underställd mannen. Om kvinnan skulle skilja sig så fick hennes manliga släktingar ta över förmyndarskapet.
Så är det fortfarande för vissa muslimer, men idag tolkar många texterna som att Muhammed försökte förbättra kvinnans ställning i sitt eget samhälle, och i hans anda ska man som muslim fortsätta kampen för jämställdhet. Bland västerländska muslimer är det vanligt att man inleder tal med att rikta sig till "bröder och systrar i tron" medan man tidigare bara tilltalade männen som bröder. Inom dessa kretsar ser man det inte som en brytning med religionen utan som en nödvändig utveckling där Muhammed var en förebild. Det har blivit allt vanligare att kvinnor tar plats inom den offentliga muslimska debatten. Från vissa håll är detta välkommet medan andra motarbetar detta. Ibland handlar det inte ens om olika grupperingar utan detta spänningsförhållande kan finnas inom en och samma familj. Denna utveckling är inte unik för islam utan har och finns i alla världens stora religioner. |
"Muslim girls at Istiqlal Mosque jakarta" by Henrik Hansson - Globaljuggler - Opus proprium. Licensed under CC BY-SA 3.0 via Vicimedia Communia.
|
Högtider under åretMuslimsk tideräkningIslamisk tideräkning skiljer sig från den västerländska. Året börjar den första dagen i den månaden Muhammed begav sig från Mecka till Medina år 622 e.v.t.
Eftersom den muslimska månaden följer månen är året 11 dagar kortare än i den västerländska kalendern. Det gör att högtiderna infaller vid olika datum i förhållande till den västerländska kalendern. Inom islam finns flera högtider, en del gäller alla muslimer och en del har en mer lokal prägel. Gemensamma för alla muslimer är Eid al-fitr och Eid al-idha. Eid al-fitrDenna högtid avslutar Ramadan och är en fest som bryter fastan. Vid den äter man extra god mat och klär sig i nya fin kläder. De som saknar pengar kan få gåvor till mat och kläder av mer bemedlade muslimer. Festen präglas av en tacksamhet mot Gud. Det är vanligt att barn får pengar eller presenter, man ger också pengar till fattiga.
Eid al-idhaDetta är en offerfest. De som vallfärdat till Mecka firar denna högtid där. Högtiden firas som ett minne av att Abraham enligt muslimsk tradition underkastade sig Gud så mycket att han var beredd att offra sin son Ismael till Gud. (I kristen och judisk tradition var det Isak Abraham försökte offra). Gud ville testa Abrahams lydnad, men när Gud insåg att Abraham var villig till offret ersatte Gud Ismael med ett djur.
Vid denna högtid offrar man ett djur, en tredjedel av köttet behåller man själv och lagar festmat av, de andra delarna ger man bort till behövande. Alla muslimer ska få fira denna högtid och äta sig mätta. |
Islams betydelse för politiken
|
Islam har kommit att figurera allt mer i västerländska medier. Rörelser som ISIS och andra organisationer har gjort att en negativ bild skapats. Detta gör att många lätt får en skev bild av islam. Detta är bara en inriktning av väldigt många. Faktum är att ISIS varit lika skoningslös mot muslimer som inte stått på dras sida som mot andra. Många muslimer anser att rörelser som ISIS strider mot islams grunder då islam betyder fred och frid.
Det pågår en intensiv inommuslimsk debatt om hur islam skall förhålla sig till politik, en del muslimer tycker att ett socialistiskt samhälle står deras religion nära, andra har andra idéer om hur det goda samhället skall fungera. Islam är en komplex religion med mängder av inriktningar. Kanske hade "islamerna" ibland varit ett bättre begrepp än ordet islam i singular.
|
Intressanta artiklar om islam
|
Islams betydelse för kulturen
|
Månskäran och stjärnan
I islam finns det från början inga speciella religiösa symboler. Månskäran med stjärnan var en symbol som började använda senare under islams historia. Historiker är inte helt överens om när de antogs och vem som gjorde det. En av orsakerna som kan ligga bakom symbolen är att muslimer började använda symbolen då de erövrade kristna områden. Kyrkorna i dessa områden använde kors och muslimer ersatte då dessa med månen och stjärnan. Efter detta började symbolen spridas över den muslimska världen. Intressanta artiklar om islam
|
