Judendomen
|
Judendomen är den äldsta av de tre stora linjära religionerna som också kallas för abrahamitiska religioner (judendom, kristendom och islam). Trots detta är det den minsta av de tre religionerna. Antalet judar i världen beräknas vara 15-20 miljoner. Till och med sikerna är fler, trots detta är de mindre kända. 15-20 miljoner är bara 2 promille av världens befolkning. Trots detta har de skaffat sig en särställning då judendomen ligger till grund för både kristendomen och islam. Trots att judarna är så få har de under historiens gång stuckit ut på många sätt och många västerländska filosofer, vetenskapsmän och författare har varit judar.
Vem är jude?
Att svara på frågan vem som är jude är inte lätt. Många som väljer att följa judiska seder i form av ritualer, mat, sabbat och sexualitet ser sig som judar. På det sätt visar man andra att man är jude i en omgivning där andra inte är judar. Genom val man gör kring vad som är viktigt bland alla judiska traditioner och ritualer visar man hur man är jude. Vanligt inom judendom är förhållandet till judiska texter. Tillsammans diskuterar man texterna och kan ha många olika uppfattningar om tolkning. Det finns en del regler kring vem som är jude och vem som inte är det. Man ska:
Ett annat sätt att bli jude är att konvertera. Först måste man utbilda sig i tron och när rabbinen anser att man är redo kan man upptas till jude via vissa ritualer. Inom judendomen ser sig en del som ett utvalt folk, andra vänder på det och säger att man inte är utvald av Gud utan att man väljer Gud. Olika förhållningssätt till identitet Essentialistisk syn Man föds till det och förblir alltid jude. Men långt ifrån alla judar håller med. Konstruktionistisk syn Att vara jude är en process i förändring, man konstruerar sin identitet med hjälp av kläder, sitt levnadssätt med mera. Att vara jude är att välja en position. Det är ett aktivt val. |
Mer om judendomen
Den judiska författaren Isaac Singer som fick nobelpiset 1979 har sagt: ”Judendom är Tora, sex och revolution.” Vad menade han med det? Jo, lärdom, etiskt ansvarstagande, livsbejakelse och ifrågasättande. 
|
|
Tidigare i historien
Tidigare i historien (ca 1700-talet) tänkte man inte så, det var självklart vem som var jude. Dessa självklarheter såg ut så här:
Utbildning har alltid varit viktigt inom judendomen. Så är det också idag. Det är ingen slump att så många judar fått nobelpriset. Vad kännetecknar då en jude? Rabbi Ethan Tucker skriver lite skämtsamt ”What is a Jew? En jude är en person som har en identitetskris”. Det finns helt enkelt inget riktigt svar på om man är en etnisk eller religiös grupp. Några saker är helt klart viktiga:
Som vi ser finns ingen lätt sätt att beskriva vem som är jude och vad en jude är. Förintelsen har fått en stor betydelse för judisk identitet idag. Man kanske inte lever på ett särskilt sätt, men man vet att man är jude. Som jude kan man välja ut vissa delar som känns viktiga för en. |
"Judaica" av Original uploader was Gilabrand at en.wikipedia - Originally from en.wikipedia; description page is/was here.. Licensierad under CC BY 2.5 via Wikimedia Commons.
|
|
Olika inriktningar
Det finns många olika inriktningar inom judendomen. Det beror på att man varit tvungen att anpassa sig till olika situationer i olika delar av världen och leva på olika sätt under historien. Vi ska nu gå igenom de tre stora huvudinriktningarna. Under rubriken Judar i olika länder kommer vi sedan se att det går att dela in dessa i ännu fler grupper. Tre stora inriktningar Reformjudendom (denna judendom kallas också för liberal judendom) Detta är en variant som är starkt individualistisk och anpassad till det moderna samhället. Reformjudar följer inte alla judiska lagar och ritualer. De firar bara vissa högtider. Man har behållit de lagar som har med etik att göra och tagit bort andra. Det är till exempel viktigt med barmhärtighet och rättvisa. Även inom denna inriktning kan det vara viktigt att hålla sabbaten för att den skapar en judisk identitet. Reformjudar är inte så strikta som ortodoxa. Man kanske äter sin fredagsmåltid och går i synagogan på sabbaten, men efter detta kan man mycket väl göra en utflykt med familjen. Man ser inte Messias som en person som skall komma och landet Israel är inte särskilt viktigt. Att förbereda för en messiansk tid handlar om att skapa fred och rättvisa där man bor. I en reformjudisk synagoga sitter män och kvinnor tillsammans. Jämlikhet mellan könen är viktig och även kvinnor kan vara rabbiner. Ortodox judendom Inom ortodox judendom är traditionen viktig. En del ortodoxa judar är mer moderna och man är mer öppen mot det moderna samhället. Inom modern ortodox judendom utbildar man sig gärna i det samhälle man lever i. Ultraortodoxa judar isolerar sig från omgivningen. Gemensam för ortodox judendom är tron att Tora är gudomlig och att man ska följa sin religion fullt ut. Bland ultraortodoxa judar får kvinnor inte studera. Men bland moderna ortodoxa judar kan kvinnor utföra vissa av de uppgifter rabbinerna gör. Inom ortodox judendom tror man att alla judar ska återvända till Israel när den messianska tiden kommer. Inom ultraortodox judendom tror man att Messias kommer att vara en verklig person. Konservativ judendom Inom konservativ inriktning är Tora också viktig, men den måste tolkas. Tolkningen måste göras i den tid man lever i och församlingsmedlemmarna får vara med och diskutera och tolka. Även om man tolkar olika tycker konservativa judar att det judiska folket är ett gemensamt folk. Man följer gemensamma högtider och gudstjänsterna är mycket viktiga. Landet Israel är visserligen viktigt för konservativa judar men den messianska tiden handlar lika mycket om att skapa fred och rättvisa här och nu. Fred är viktigt! Kvinnor och män kan sitta tillsammans i synagogan och även kvinnor kan bli rabbiner. Men att kvinnor kan bli rabbiner är något ganska nytt. Så har det bara varit i drygt 20 år. |
"Maimonides-2" av Blaisio Ugolino - Rambam Institute. Licensierad under Public Domain via Wikimedia Commons.
Maimonides (1135-1204). Redan vid 40-årsåldern är han läkare vid spanska hovet och har skaffat sig två avhandlingar, en i juridik och en i filosofi.
|
Judendomens grundtankar
|
Man har inte formulerat en trosbekännelse inom judendomen som inom kristendomen och islam. På 1800-talet gjordes ett försök från reformjudar att formulera detta för att markera på vilket sätt man skiljde sig från ortodox judendom. Men det finns ingen trosbekännelse som gäller alla judar. Däremot finns en gemensam syn på Gud inom religiös judendom.
Synen på Gud Inom religiös judendom är monoteismen en central tanke. Några versar från Tora (5 Moseboken 6:4-9) spelar en stor roll för troende judar: Hör Israel! Herren, vår Gud, Herren är en. Och du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft. Dessa ord som jag idag ger dig skall du lägga på ditt hjärta. Och du skall inskärpa dem hos dina barn och tala om dem, när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du stiger upp. Och du skall binda dem som ett tecken på din hand Och de skall vara som ett märke på din panna. Och du skall skriva dem på dörrposterna i ditt hus och på dina portar. Gud har många namn, hans viktigaste namn är JHVH. Det är så heligt att bara översteprästen i templet i Jerusalem fick uttala detta namn en gång varje år, längst inne i templets viktigaste rum. Om en troende jude skriver namnet på en lapp får lappen inte slängas, den måste begravas. I Tanak (Gamla testamentet inom kristendomen) omnämns Gud med många namn. Här är några:
En annan viktig text inom religiös judendom är den kohanitiska välsignelsen (4 Mos 6:24-26). Den avslutar också många kristna protestantiska gudstjänster. I judiska sammanhang i Israel täcker sig man med en sjal när den uttalas och småbarn uppmanas blunda. Utanför Israel uttalar man bara välsignelsen vid de stora högtiderna. I svensk översättning låter välsignelsen så här: Herren välsignar dig och beskyddar dig. Herren låter sitt ansikte lysa mot dig och visar dig nåd. Herren vänder sitt ansikte till dig och ger dig sin fred. Översättningen är hämtad från Bibel 2000. |
Centralt citat från TorahJudarna har ingen trosbekännelse som de enats om men dessa verser från 5 Moseboken 6:4-9 spelar en stor roll för troende judar:
Hör Israel! 
En judisk man ber vid klagomuren i Jerusalem. Över axlarna har han en bönesjal. Runt vänster arm håller remmar fast en kapsel med citat från Tora. (Inom kristendomen motsvarar Toran de fem moseböckerna)
På huvudet har han en kalott eller kipa. |
|
Kvinnor och män
Synen på relationen mellan kvinnor och män har skiftat över tid. Under långa tider har endast män varit ledare för folket. Men kvinnan är inte osynlig i Tanak, drottning Ester räddar sitt folk då de hotas av förföljelse, vi kan läsa om den kvinnliga domaren och profetissan Debora. Samtidigt står det i Tanak att Gud skapade mannen först och kvinnan av ett av hans revben. Kvinnans roll i den judiska gemenskapen har skiftat över tid. Idag finns många kvinnliga rabbiner. Men detta är ganska nytt, inom konservativ och reformjudendom är jämställdheten större än inom ortodox judendom. I ultraortodoxa judiska familjen förväntas mannen jobba och kvinnan vara hemma med barnen. I ortodoxa församlingar sitter kvinnor och män åtskilda i synagogan. |
Sandra Kviat har blivit rabbin i Danmark. Läs artikeln här!
|
|
Den messianska tiden
För judar med en religiös tro är den messianska tiden en del av tron på vad som skall komma i framtiden. Det finns vissa tecken som måste uppfyllas innan den kommer:
Det finns ingen gemensam tanke på i vilken ordning detta kommer att hända. Det pågår en diskussion om det inom religiösa judiska sammanhang. Det diskuteras också om man kan påverka detta eller inte. Inom vissa typer av kristendom stödjer man tanken på att man kan påskynda den messianska tiden. Till exempel har Livets Ord tidigare skeppat ryska judar till Israel för att påskynda processen. Men det är långt ifrån alla religiösa judar som tror på att man kan påverka Gud på detta sätt. |
|
Synen på människan
Människan är skapad till Guds avbild. Det vill säga att hon är lik Gud på det sättet att hon är en tänkande varelse med förmåga att tänka, välja och handla i olika situationer. Genom att synden kommit in i världen är hon ändå begränsad av omständigheter. Men tillsammans med andra kan hon välja att leva ett gott liv och stå emot det onda efter förmåga. Människan är en kännande och kämpande varelse, hon kan känna medlidande och kärlek. Guds bud fungerar som en guide för att handla rätt i livet. Ingen människa är utan synd, vi kan läsa i berättelserna i Tanak hur många av de största ledarna på något sätt misslyckades. Till exempel var kung David otrogen med en av sina soldaters hustru. Sara tvivlade på att hon skulle få en son och trodde inte på Guds löfte. Trots människans brist finns det förlåtelse och Tanaks berättelser är också berättelser om hur Gud står på människans sida även då hon gör fel om hon ångrar sig. |
Psalm 139 |
Judendomens texter
|
De heliga texter som judar och kristna delar:
Toran Toran motsvarar de fem Moseböckerna inom kristendomen. I den finns berättelsen om skapelsen, Guds förbund med judarna och hur Gud både hjälper och straffar sitt folk. I synagogan kan man fortfarande skriva av texterna för hand på bokrullar som man använder när man läser ur den i gudstjänsten. Det finns en gammal judisk tradition som säger att Gud erbjöd Toran till alla folk på jorden. Alla folk sa nej utom judarna. Neviim Inom kristendomen motsvarar detta de profetiska böckerna. Där kan man läsa om hur Gud varnar, straffar och tröstar sitt folk. Man kan också läsa om hur Israel erövras av olika folk. Ketuvim Ketuvim motsvarar Psaltaren, Höga visan, Klagovisorna, Predikaren, Ordspråksboken, Esters och Ruts bok i Gamla testamentet. Denna textsamling finns bara inom judendomen: Talmud Talmud är en samling texter som beskriver hur man ska tolka Tora. Här finns konkreta exempel på tolkningar. Till exempel kan man läsa vad man får och inte får göra på sabbaten. Texterna i Talmud kan ibland säga emot sig själva. En anledning till detta är att de kommit till under en lång tid och i olika miljöer där man anpassat tolkningen av lagen efter omgivningen. Det är också upp till varje generation att tolka själva utifrån det samhälle man lever i. Som rabbin får man använda sitt förnuft, diskutera med andra och välja den tolkning som passar bäst. |
|
Att leva som jude i vardagen
Synagogan Här samlas man för bön, gudstjänst, undervisning, kulturutbyte och gemenskap. I alla synagogor finns ett skåp där man förvarar torarullarna. Detta skåp kallas ark och framför det brinner ett ljus. Toraläsningen brukar ske från ett särskilt bord. En församling brukar ha en kantor och en rabbin. Kantorn är försångare och kan leda en gudstjänst medan rabbinen undervisar. Sabbaten Sabbaten börjar på fredag kväll och fortsätter fram till kvällen på lördagen. Under sabbaten vilar man. På fredagkvällen äter man en rituell måltid och på lördag förmiddag går man till synagogan. Matregler Inom judendomen finns speciella matregler. Dessa kallas för koscher. Man äter till exempel inte griskött och skaldjur. Det är också viktigt att inte blanda kött och mjölkprodukter. I vissa judiska hem har man till och med två kök på grund av detta. Dessa matregler har sin grund i Toran. Hur strikta olika judar är varierar. |
|
Högtider under året
Högtiderna inom judendomen är väldigt viktiga för den judiska identiteten. De upprätthålls i judiska familjer och i den judiska gemenskapen i synagogan eller bland judiska vänner. Här kommer de viktigaste judiska högtiderna: Nyår (Rosh ha-shana) Denna högtid påminner om världens skapelse. Försoningsdagen (Jom kippur) Påsk (Pesach) Firas till minne av uttåget ur Egypten. Shavuot Mose tog emot lagen på Sinai berg. Det var då man fick det budskap som blev Toran. Inom alla riktningar utom den ortodoxa brukar man också minnas förintelsen under denna högtid. (mars/april) Lövhyddohögtiden (Sukkot) Judar runt om i världen bygger små hyddor för att komma ihåg utsattheten under ökenvandringen. Man bygger tillfälliga byggnader med träväggar och ett tak som består av löv eller någon form av tak som släpper igenom regn och som man kan se himmelen igenom. Taket skall få en att tänka på utsattheten och att man inte är hemma ännu. Tanken är att man under en veckas tid skall komma ihåg den utsatthet som man kände när man vandrade genom öknen. Väggarna står emot vind och blåst och markerar omsorgen och skyddet från Gud. (September/oktober) Återinvigningen av templet i Jerusalem (Chanukka) Återinvigningen skedde 164 före vår tideräknings början. Under denna högtid har man fest i åtta dagar och tänder ett ljus varje dag. Drottning Esters räddning av sitt folk (Purim) Ester har gett namn till en av böckerna i Gamla testamentet. Hon blev drottning och räddade sitt folk från att bli utplånat. När man håller denna fest dramatiserar man denna berättelse. Vid denna högtid fastar man också. Högtiderna skapar en gemensam judisk identitet och ett kollektivt minne. Detta är mycket viktigt för judar oavsett inriktning. |
Yad Vashem
"Israel-2013(2)-Aerial-Jerusalem-Yad Vashem 01" by Godot13 - Own work. Licensed under CC BY-SA 3.0 via Commons.
I Israel idag har man ett statligt museum för att minnas förintelsen. Man får vandra genom historien i den långa byggnaden för att sluta i det moderna Israel. Detta museum har en politisk prägel. Detta grundades 1953.
Det är en viktig del av israeliskt kollektivt minne. Det är också ett centrum rörforskning kring förintelsen under nazityskland. March för de levande
"Bundesarchiv Bild 175-04413, KZ Auschwitz, Einfahrt" av Bundesarchiv, B 285 Bild-04413 / Stanislaw Mucha / CC-BY-SA 3.0. Licensierad under CC BY-SA 3.0 de via Wikimedia Commons.
|
|
Livets viktiga händelser
Inom alla kulturer finns något vi kallas för övergångsriter. De visar livets förändring under olika tider i livet. En människa föds, växer upp och lär sig sin kultur, blir vuxen, kanske gifter sig, föder barn, åldras och dör. I alla kulturer uppmärksammar man detta på olika sätt. Födelse Den ceremoni man har i samband med att ett barn föds handlar om tacksamhet. Den ser olika ut för pojkar och flickor. För flickor hålls det en namngivning, det är oftast pappan som i synagogan talar om vad flickan skall heta. han läser också en speciell bön. Pojkar omskärs när de är åtta dagar gamla. Detta är en tradition som sägs komma från Abrahams tid. I samband med omskärelsen får pojkar sina namn. Uppväxt När pojkar är 13 år genomgår de en högtid där de blir bar mitzva. Sedan är de medlemmar i församlingen. Flickor gör det redan när de är 12 år och blir då bat mitzva. Även om studiet av den judiska tron pågår hela livet anser man att barnen då är så stora att de förstår den tro eller känner tillhörighet med den grupp de tillhör. Tidigare var denna högtid inte viktig för flickor. Men idag är den lika viktig för flickor och pojkar, i alla fall i Sverige. Giftermål Äktenskapet ses som livets höjdpunkt av många och följer speciella ritualer. Äktenskapet ses som ett avtal och som något som Gud vill. Det är viktigt med barn då det är en del av Guds vilja med äktenskapet, men det är inte det enda som är viktigt. En tanke som finns är att man blir förenade både till kropp och själ och det finns tankar kring att man inte är fullkomlig som människa om man inte är gift. 1 Mos 1:28: Gud välsignade dem och sade till dem: ”Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. Härska över havets fiskar och himlens fåglar och över alla djur som myllrar på jorden. I modern judendom erkänns också samkönade äktenskap. Döden Inom judendomen ses döden som naturlig. Den är inget att vara rädd för. Inom traditionell judendom tänker man att människan både har en kropp och en själ. Själen lever vidare efter döden. Men synen på hur själen lever vidare varierar. I Tanak beskrivs det inte klart. Kanske uppstår människan till ett nytt liv, eller så lever hon vidare genom sina barn. I Tanak finns en berättelse där häxan i Endor manar fram Samuels ande. Men inställningen till att göra det är negativ. När en människa dör brukar man läsa en text från 5 Mosebok 6:4 och en syndabekännelse. Det finns många ritualer som omger döden. De finns där för att visa respekt för den som dött, men också för att trösta de anhöriga. De flesta församlingar har ett begravningssällskap (Chevra kadiska). De hjälper till med att tvätta den döda och svepa honom eller henne. Begravningen sker inom några dagar och den döde begravs med fötterna i riktning mot Jerusalem. De anhöriga stannar hemma i en vecka, men sorgeperioden varar i ett år. I synagogan håller man särskilda sorgeböner för den döda som leds av en anhörig. När man gör besök vid den dödas grav brukar man ta med en sten och lägga på graven som symbol för att man mins den döde. |
Forum för levande historia
Forum För Levande Historias bok Om detta må ni berätta finns att läsa direkt på nätet.
Samarbete mot extremism över religionsgränser
|
|
Tankar om Messias
Tanken på Messias är ett för många judar. Bokstavligt tolkat betyder det “Den smorde”, en symbol för att smörjas till kung. Messias förväntas komma i framtiden. Inom judendomen finns flera olika tolkningar av vad detta innebär. Många väntar på en kommande räddare som ska rädda människan från det onda och skapa fred för det judiska folket och för mänskligheten, för en del är det en symbol och andra tänker sig att det kanske är en tidperiod med fred och rättvisa. |
Judisk kultur
Många judar har varit framstående både inom kultur och vetenskap. Att judar i förhållande till hur många de är är överrepresenterade inom kultur och vetenskap tror en del kan ha med de religiösa studierna att göra. Tora-läsning med diskussioner kring tolkningar och olika synvinklar lägger grunden för ett analytiskt tänkande.
Albert Einstein skriver: “Jakten efter kunskap för dess egen skull, en nästan fanatisk kärlek till rättvisan och en önskan om personlig frihet, det är detta inom den judiska traditionen som gör att jag tackar min stjärna att jag tillhör den”. En känd judisk författare är Isaac Singer. Han beskriver en judisk kultur från Öst- och Centraleuropa. Före Andra världskriget levde 60 % av alla judar i världen där. I Krakow i Polen fanns en stor judisk befolkning, flera Talmudskolor och sju synagogor. 90 % av alla dessa judar mördades i koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau. I och med detta förstördes också mycket judisk kultur. Klezmermusiken kommer från Östeuropa men hittade till Sverige via USA då många judar flydde dit. |
-Aerial-Jerusalem-Yad_Vashem_01.jpg#/media/File:Israel-2013(2)-Aerial-Jerusalem-Yad_Vashem_01.jpg){kind=link}
