Religion och vetenskap |
|
Sidans kursmål:
Olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap i den aktuella samhällsdebatten.
Finns det en motsats mellan religion och vetenskap? Eller går de att sammanföra? Frågan är inte enkel, det beror helt enkelt på. Detta ska vi titta närmre på nu.
I menyn till vänster hittar du också "Går det att bevisa Gud?" där kan du läsa om olika försök att bevisa Guds existens och vilka problem och möjligheter som finns med att försöka bevisa Gud.
Innan vi börjar ska vi titta på tre naturvetenskapliga forskare och deras sätt att se på sin relation mellan naturvetenskap och gudstro:
I menyn till vänster hittar du också "Går det att bevisa Gud?" där kan du läsa om olika försök att bevisa Guds existens och vilka problem och möjligheter som finns med att försöka bevisa Gud.
Innan vi börjar ska vi titta på tre naturvetenskapliga forskare och deras sätt att se på sin relation mellan naturvetenskap och gudstro:
Gudstroende”Den som ser universums perfektion och ändå förnekar Gud existens är en dåre”
Albert Einstein - Professor i teoretisk fysik |
Agnostiker”Men om någon vill tro att det finns något bortom fysikens atomer och tomrum, som ger livet som människa en djupare mening, håller jag ödmjukt tyst”
Ulf Danielsson - Professor i teoretisk fysik |
Ateist”Jag är emot religion eftersom det lär oss att vara nöjda med att inte förstå världen.”
Richard Dawkins - etolog, evolutionsbiolog och populärvetenskaplig författare |
Relationen religion och vetenskap i motsättning?
Så började det!
|
Tidigare i historien såg de flesta ingen motsättning mellan religion och vetenskap. Vetenskaper studerades i olika religiösa sammanhang och i Europa stod kyrkan för de viktiga utbildningsplatserna.
Idag ser många fler en skillnad mellan religion och vetenskap. Ämnet religionsvetenskap är en egen vetenskap och som i sitt arbete använder sig av olika vetenskapliga sätt att jobba. Idag gör man skillnad på studier inom religiösa sammanhang och religionsvetenskap. Hur blev det så? Det ska vi titta på nu! |
Länkar
|
Antiken och medeltidenVaggan till dagens vetenskapssyner ser vi redan i det antika Grekland. Under antikens Grekland fanns många filosofer, en del trodde på gudar och andar och andra inte.
En del filosofer utvecklade system där man undersökte saker empiriskt (praktiskt) och drog slutsatser utifrån logiskt tänkande. En sådan filosof var Thales från Miletos, ibland har han kallats för den västerländska vetenskapens grundare. Thales bekände sig inte till någon religion. Dessutom har religionens utbredning under historien gjort att vetenskaplig kunskap och bildning spridits. Så var det både under den kristna kyrkans expansion och under islams expansion. Religionerna spred ofta lärcenter i takt med att de växte och från dessa spreds kunskap. Inom till exempel Katolska kyrkan var både teologi och filosofi viktiga. Ämnen som matematik var en underavdelning till filosofin och filosofer som Platon och Aristoteles var viktiga även om dessa själva inte var kristna. Dessa filosofer var viktiga även inom islamiskt tänkande. På medeltiden växte det fram universitet i Europa, men när filosofers teorier användes i de religiösa systemen stod ändå trosläran och dogmerna i centrum och tankar som stred mot dessa motarbetades i början. Under större delen av historien har religionen och tron varit överordnade vetenskaper. Detta även vid utbildningscenter och universitet. Katolska kyrkan dominerade länge kulturen i Västeuropa. |
Thales från Miletos
Platon
Aristoteles
|
1500-talet
Under 1500-talet splittrades katolska kyrkan och nya protestantiska samfund växte fram. Namnet protestant kom av att de protesterade mot vissa saker inom den Katolska kyrkan men under detta århundrade var religionen fortfarande den dominerande kraften i samhället. Det som var nytt var att Bibeln började översättas till nationalstaternas språk och att inom de protestantiska kyrkorna erkände man inte längre att påven hade tolkningsföreträde i religiösa frågor. Detta banade väg för friare tankesätt och nya idéströmningar. Dessa nya idéströmningar banade också väg för nya sätt att se på relationen mellan tro och vetenskap.
Från 1600-talet till 1700-talet
|
1600-talet var det århundrade i Europa då naturvetenskapliga metoder började växa fram, men ännu räknade de flesta vetenskapsmän med Guds existens. Både Galileo Galilei och Isaac Newton var troende kristna och såg ingen motsättning mellan gudstro och vetenskap. Newton trodde att den osynliga kraft som höll kvar planeterna i dess banor var Guds kraft. Trots detta blev reaktionerna häftiga i Katolska kyrkan och först efter hand ändrade sig kyrkan sin syn i många frågor rörande vetenskap.
En del formade om sin gudstro och menade att Gud visserligen måste vara den yttersta orsaken till allt men att han efter att ha satt igång utvecklingen helt enkelt dragit sig undan och låtit världen utvecklas på egen hand. Denna lära kallads deism och den uppstod under 1600-talet i England. Därifrån spreds den vidare. Trots att 1600-talets vetenskapsmän trodde på Gud bröt de mark som senare kom att bana väg för upplysningen och en vetenskaplig forskning där man inte räknade med Gud som en förutsättning. 1600-talets nya sätt att undersöka världen empiriskt banade väg för upplysningen och en vetenskaplig forskning på naturvetenskaplig grund. Istället för att börja i föreställningar om världen började man att undersöka och kartlägga det man kunde se och observera. Med andra ord började man istället för att utgå från trosläror och religiösa berättelser började man att använda sig av empiriska metoder. Vetenskapsmännen splittrades med tiden i olika läger. Den utveckling som påbörjats under 1600-talet fortsatte under 1700-talet och man ifrågasatte alltmer. 1700-talet är det århundrade som kallas upplysningstiden. Den franske upplysningsfilosofen Voltaire ansåg att man inte blint skulle lita på kyrkan utan istället undersöka verkligheten med hjälp av förnuftet. |
Galileo Galilei
|
I början ställde detta till problem för vetenskapsmän när det de såg inte stämde med den dåvarande Katolska kyrkans lära. När Galileo Galilei 1632 gav ut en bok där han menade att jorden snurrade runt solen och inte tvärtom hamnade han i konflikt med Katolska kyrkan. Men med tiden har många stora trossamfunden ändrat sig angående relationen mellan religion och vetenskap. Idag accepterar alla, troende som inte troende, att jorden snurrar runt solen. Både Galilei och Newton trodde på Gud och såg ingen motsättning mellan religion och vetenskap.
1800-talet
|
Först på 1800-talet började det att växa fram en större klyfta mellan vissa religiösa riktningar och naturvetenskapen. Naturvetenskapsmän började lägga fram teorier om världen och naturen utan att blanda in Gud. Den mest kända av dessa är Charles Darwin som presenterade sin lära om evolutionsteorin under mitten av 1800-talet.
Evolutionsteorin utgick ifrån att allt liv på jorden hade utvecklats från lägre former genom mutationer och anpassning till miljön och att det var de starkaste och mest anpassningsbara individerna som överlevt. Gudstron och tron på Bibelns skapelseberättelse som beskriver en skapelse på sex dagar hamnade på så vis i bakgrunden. Vid den här tiden hade vissa helt slutat med att tro på Gud. Ateismen hade börjat växa fram i väst redan under 1700-talet. Sedan 1800-talet har religionen stått tillbaka för naturvetenskapliga modeller och tro och vetenskap gick skilda vägar inom de flesta universitet och lärocenter i Europa. |
|
1900-talet och fram tills idag
1900-talet är det århundrande i världshistorien då vetenskapen gått mest framåt. Människans livsvillkor har ändrats och även världssynen. Vetenskapen upptäckte att universum var mycket mer invecklat än man tidigare trott. I och med detta tappade man den förhoppning som man haft under 1800-talet att alla detaljer slutligen skulle kunna förklaras med hjälp av vetenskap. Om detta är möjligt eller inte vet vi ännu inte och här går vetenskapens tankar kraftigt isär. Vetenskapen är idag delad i många olika grenar och discipliner.
Positivismen
En del började hävda att vetenskapen med tiden skulle göra religionen överflödig. Denna uppfattning kallas positivismen och är en form av utvecklingslära där man menar att religion är ett tidigt stadium av primitivt vetande som med tiden kommer att övergå till ett rent vetenskapligt stadium där religionen blir helt överflödig. Denna antireligiösa riktning menar att bara de kunskaper som vi kan uppfatta och bevisa är värda att betrakta som sanning.
En del började hävda att vetenskapen med tiden skulle göra religionen överflödig. Denna uppfattning kallas positivismen och är en form av utvecklingslära där man menar att religion är ett tidigt stadium av primitivt vetande som med tiden kommer att övergå till ett rent vetenskapligt stadium där religionen blir helt överflödig. Denna antireligiösa riktning menar att bara de kunskaper som vi kan uppfatta och bevisa är värda att betrakta som sanning.
Vad hände med tron och religionen?
Givetvis blev reaktionerna inom både Katolska kyrkan och andra kristna kyrkor kraftiga. Detta påverkade även hur man började se på bibeln och andra religiösa texter. Hur Bibeln skulle tolkas kom att bli föremål för kraftig debatt och teologiska och religiösa strider inom både kyrkor och på universitet och lärosäten.
Diskussionen om hur bibeln skulle tolkas var i sig inget nytt. Den har pågått så länge de bibliska texterna har funnits och olika tolkningsmodeller har funnits sida vid sida utan större komplikationer. Under 1800-talet blev denna diskussion infekterad och nya tolkningsmodeller som utgick från naturvetenskapliga kriterier växte fram i form av det man kallar historisk-kritisk metod.
Det positivistiska tänkandet och det ”nya moderna tänkandet” övergick i en postmodern era där man insåg att det ibland kunde finnas många förklaringsmodeller till samma sak. Om religionen under ett tag gick tillbaka har den på många sätt kommit tillbaka men i nya form. Mycket av dagens religiösa utövning sker inte längre i trossamfundens regi utan antalet troende människor utanför de traditionella religionerna har växt och i västerlandet har begreppet privatreligiös blivit viktigt. Så är det dock inte i alla delar av världen.
Diskussionen om hur bibeln skulle tolkas var i sig inget nytt. Den har pågått så länge de bibliska texterna har funnits och olika tolkningsmodeller har funnits sida vid sida utan större komplikationer. Under 1800-talet blev denna diskussion infekterad och nya tolkningsmodeller som utgick från naturvetenskapliga kriterier växte fram i form av det man kallar historisk-kritisk metod.
Det positivistiska tänkandet och det ”nya moderna tänkandet” övergick i en postmodern era där man insåg att det ibland kunde finnas många förklaringsmodeller till samma sak. Om religionen under ett tag gick tillbaka har den på många sätt kommit tillbaka men i nya form. Mycket av dagens religiösa utövning sker inte längre i trossamfundens regi utan antalet troende människor utanför de traditionella religionerna har växt och i västerlandet har begreppet privatreligiös blivit viktigt. Så är det dock inte i alla delar av världen.
Kristna samfunds reaktioner på historisk-kritisk metod
Teologin vid universitet och lärosäten började anpassa sig och genom denna anpassning uppstod ämnet religionsvetenskap. En del teologer och vetenskapsmän började anpassa sin bibelsyn och började använda sig av historisk-kritiska metoder i sin forskning. Andra kom att tolka om bibeltexterna på annat sätt, till exempel som berättelser med symbolisk innebörd. Andra forskare och teologer kom att använda sig av flera sätt att närma sig texterna.
Tidigare syn på religion och de nya förutsättningar som nu rådde utgick från olika premisser. Att det uppstod svårigheter var inte så konstigt. Religion utgår från en gemensam tankevärld, berättelser och heliga skrifter. Vetenskap utgår från det som går att observera och mäta. Men den arbetar också med hypoteser som inte utgår att bevisa. Mellan det observerbara och de vetenskapliga hypoteser och antaganden upptår en lucka som splittrar kristendomens syn på vetenskapen i flera riktningar.
Vi skall nu titta lite närmare på olika sätt att närma sig religion utifrån dessa förutsättningar.
Tidigare syn på religion och de nya förutsättningar som nu rådde utgick från olika premisser. Att det uppstod svårigheter var inte så konstigt. Religion utgår från en gemensam tankevärld, berättelser och heliga skrifter. Vetenskap utgår från det som går att observera och mäta. Men den arbetar också med hypoteser som inte utgår att bevisa. Mellan det observerbara och de vetenskapliga hypoteser och antaganden upptår en lucka som splittrar kristendomens syn på vetenskapen i flera riktningar.
Vi skall nu titta lite närmare på olika sätt att närma sig religion utifrån dessa förutsättningar.
Kreationism
|
Under 1800-talet började en ny bibelsyn växa fram främst bland protestantiska grupper i Europa. Man hävdade att allt som stod i bibeln var historiskt sant, även bibelberättelsen om att Gud skapade världen på 6 dagar. Dessa grupper avvisade helt evolutionsteorin och tog också avstånd från Katolska och Ortodoxa kyrkans kristendomssyn där Bibeln blev det enda rättesnöret för den kristna tron utan en del av den kristna traditionen. Bibeln blev enda rättesnöret. Detta var i och för sig inget nytt. Redan Martin Luther på 1500-talet myntade begreppet "Bibeln allena" och med det menade han att ursprunglig kristendom utgick ifrån Bibeln. Trots detta menade Luther att Bibeln ändå måste tolkas och att vissa delar var viktigare och skulle läsas mer bokstavligt än andra. Detta uppdagades till exempel för att Bibelns skapelseberättelse kunde vara av symbolisk karaktär och sex dagar inte bokstavligt behövde betyda sex dagar efter våra mått mätt.
Vissa protestantiska grupper på 1800-talet drog detta ett steg längre och menade att allt som stod i Bibeln var bokstavligt sant och lika viktigt. Detta gjorde att man inte kunde acceptera tanken på en evolution och man fortsatte tro på att jorden skapats på sex dagar och var ungefär 6000 år gammal. |
Inom kreationismen argumenterar man ofta mot evolutionen genom att påpeka vilka brister den har. Kreationismen är starkast i USA men det finns även företrädare för kreationismen inom kristendomen och Islam i Sverige.
|
Idag debatterar kreationister om jorden är 6000 år eller 10000 år gammal.
Många av de protestantiska grupper som utvandrade till USA på grund av att de upplevde att de inte hade tillräcklig religionsfrihet i Europa tog med sig denna bibelsyn dit. Därför har kreationismen varit starkast i USA men den finns också representerad i kristna protestantiska kretsar i övriga världen, samt inom vissa grupper inom judendomen och islam.
Inom kreationismen förnekar man inte all form av utveckling utan talar om mikro- och makroevolution. Mikroevolution är det som sker när arter anpassar sig efter nya förhållanden och olika raser utvecklas, medan makroevolution är rasers övergång till helt andra arter.
Många av de protestantiska grupper som utvandrade till USA på grund av att de upplevde att de inte hade tillräcklig religionsfrihet i Europa tog med sig denna bibelsyn dit. Därför har kreationismen varit starkast i USA men den finns också representerad i kristna protestantiska kretsar i övriga världen, samt inom vissa grupper inom judendomen och islam.
Inom kreationismen förnekar man inte all form av utveckling utan talar om mikro- och makroevolution. Mikroevolution är det som sker när arter anpassar sig efter nya förhållanden och olika raser utvecklas, medan makroevolution är rasers övergång till helt andra arter.
Intelligent design
|
Intelligent design är en form av skapelsetro där man accepterar delar av evolutionsteorin men inte andra. Denna har utvecklats i USA men har spritt sig även till andra delar av världen. Många som ligger bakom intelligent design har en bakgrund i konservativa religiösa grupper och en del som tidigare varit kreationister har övergått till denna syn på livets tillkomst. Det finns också de som inte har en bakgrund inom dessa kretsar som omfattar teorin.
Företrädare för intelligent design menar att det finns en skillnad mellan kreationism och intelligent design. Att intelligent design är en teori som inte tar avstamp i religiösa texter, utan försöker att empiriskt upptäcka om det finns en tanke bakom de naturlagar som styr världen. Därmed har en företrädare för intelligent design ett intresse i att undersöka om det är möjligt att världen är en produkt av naturligt urval och slumpmässiga processer eller om det finns en tanke bakom världen och utgångspunkten är att det finns en tanke bakom. Sedan om denna tanke kallas Gud eller inte kan variera. Intelligent design avfärdar inte evolutionen helt men riktar en hel del kritik mot evolutionsteorin i dess nuvarande form. |
Michael Denton (född 25 August 1943) är en brittisk-australiensk författare och biokemist. 1973, tog Denton en doktorsexamen i biokemi vid King's College i London. Denton själv menar att han är agnostiker. Många inom ID har använt hans böcker och artiklar som stöd för ID.
|
Likheter och skillnader mellan kreationism och Intelligent design
Både företrädare för intelligent design och kreationism anser att det de står för är vetenskap och en vetenskaplig hypotes med samma dignitet som evolutionsläran. Man anser därför att även deras ståndpunkt borde tas upp inom naturvetenskapliga ämnen i skolan. På många håll i USA har man gjort detta tidigare och där har det gått så långt att tvister kring om detta är lagligt eller inte fått avgöras i domstol.
En skillnad är att kreationsiter utgår från religiösa texter. Företrädare för intelligent design menar att de inte gör det utan att spåren av en intelligent designer går att iaktta i själva naturen. Ibland är gränsen mellan kreationism tydlig och ibland är den mindre tydlig, det finns olika varianter som representeras av olika företrädare.
Både företrädare för intelligent design och kreationism anser att det de står för är vetenskap och en vetenskaplig hypotes med samma dignitet som evolutionsläran. Man anser därför att även deras ståndpunkt borde tas upp inom naturvetenskapliga ämnen i skolan. På många håll i USA har man gjort detta tidigare och där har det gått så långt att tvister kring om detta är lagligt eller inte fått avgöras i domstol.
En skillnad är att kreationsiter utgår från religiösa texter. Företrädare för intelligent design menar att de inte gör det utan att spåren av en intelligent designer går att iaktta i själva naturen. Ibland är gränsen mellan kreationism tydlig och ibland är den mindre tydlig, det finns olika varianter som representeras av olika företrädare.
Gudsstyrd evolution
|
Den vanligaste synen bland de stora etablerade samfunden idag är att Gud är upphovet till Big Bang och att Gud har styrt evolutionens utveckling av allt liv på jorden. Man menar att livet är för perfekt och att alla de mönster man ser i naturen vittnar om att det finns någon bakom som tänkt ut allt från början och styrt evolutionen dit den befinner sig idag. Man är positiv till den naturvetenskapliga forskning som bedrivs utifrån tanken på evolutionen som grund.
|
|
Relationen mellan religion och vetenskap idag
Det finns många religioner och inom alla de stora religionerna finns många inriktningar, samfund och tolkningar. En del vill se ett motsatsförhållande mellan religion och vetenskap och andra vill inte det. I förhållande till vissa religiösa inriktningar finns en motsägelse och i förhållande till andra finns det inte det. Meningarna går isär. Det beror på vilka religionsföreträdare du frågar.
En stor del av världens kristna accepterar idag evolutionsläran, men inte alla. Katolska kyrkan har idag inget problem med den naturvetenskaplig världsbild som den etablerade akademin och dagens forskare står för. Inom de protestantiska kyrkorna går meningarna isär. En del menar sig kunna hitta stöd för en skapelselära även inom naturvetenskapen.
Att vetenskapen blivit allt viktigare i samhället kan alla se. Religionen har trätt tillbaka och i till exempel Sverige och på många håll i Europa har det blivit en privatsak. Så är det dock inte i alla delar av världen.
Vetenskapen är idag en kärna i det svenska samhället. Många ser det som att religion och vetenskap beskriver olika delar av verkligheten. Andra vill se ett motsatsförhållande.
De som ser religion och vetenskap som olika sätt att beskriva verkligheten menar ofta att vetenskapen kan förklara naturvetenskapliga aspekter av världen men att den inte kan säga något om hur vi lever ett gott och rätt liv. De hävdar också att enbart ideologi eller religion är en garanti för att människans värde och värdighet kan upprätthållas. Om evolutionismen är den enda förklaringen, hur kan vi i så fall argumentera för att de svaga individerna inte skulle ha ett lägre värde än de starka och lyckade? De menar också att etiskt tänkande måste styra den vetenskapliga forskningen. Andra menar att vårt etiska tänkande är en konsekvens av evolutionen. Det gynnar artens fortlevnad att leva ett etiskt gott liv.
Vetenskapen ser samband, strukturer och påvisar saker empiriskt. Dock har vi ännu inget svar på hur Big Bang uppstod eller hur det första livet uppstod. Om vi kommer att få en vetenskaplig förklaring på den första orsaken återstår att se. Hur relationen mellan religion och vetenskap kommer att utvecklas i framtiden vet vi ännu inte. Många trodde att religionens makt i världen skulle minska i takt med naturvetenskapliga framsteg. Så verkar inte ha skett om vi ser ut över världen i sin helhet.
En stor del av världens kristna accepterar idag evolutionsläran, men inte alla. Katolska kyrkan har idag inget problem med den naturvetenskaplig världsbild som den etablerade akademin och dagens forskare står för. Inom de protestantiska kyrkorna går meningarna isär. En del menar sig kunna hitta stöd för en skapelselära även inom naturvetenskapen.
Att vetenskapen blivit allt viktigare i samhället kan alla se. Religionen har trätt tillbaka och i till exempel Sverige och på många håll i Europa har det blivit en privatsak. Så är det dock inte i alla delar av världen.
Vetenskapen är idag en kärna i det svenska samhället. Många ser det som att religion och vetenskap beskriver olika delar av verkligheten. Andra vill se ett motsatsförhållande.
De som ser religion och vetenskap som olika sätt att beskriva verkligheten menar ofta att vetenskapen kan förklara naturvetenskapliga aspekter av världen men att den inte kan säga något om hur vi lever ett gott och rätt liv. De hävdar också att enbart ideologi eller religion är en garanti för att människans värde och värdighet kan upprätthållas. Om evolutionismen är den enda förklaringen, hur kan vi i så fall argumentera för att de svaga individerna inte skulle ha ett lägre värde än de starka och lyckade? De menar också att etiskt tänkande måste styra den vetenskapliga forskningen. Andra menar att vårt etiska tänkande är en konsekvens av evolutionen. Det gynnar artens fortlevnad att leva ett etiskt gott liv.
Vetenskapen ser samband, strukturer och påvisar saker empiriskt. Dock har vi ännu inget svar på hur Big Bang uppstod eller hur det första livet uppstod. Om vi kommer att få en vetenskaplig förklaring på den första orsaken återstår att se. Hur relationen mellan religion och vetenskap kommer att utvecklas i framtiden vet vi ännu inte. Många trodde att religionens makt i världen skulle minska i takt med naturvetenskapliga framsteg. Så verkar inte ha skett om vi ser ut över världen i sin helhet.
Religionens roll i Sverige
Sverige är idag ett sekulärt land där religion och stat är olika saker. Så har det inte alltid varit. Svenska kyrkan var en del av svenska staten fram till år 2000. Om man föddes i Sverige blev man automatiskt medlem i Svenska kyrkan. Idag är Svenska kyrkan ett fritt samfund och man blir medlem där genom att döpa sig. Processen där staten och religionen skiljdes åt är en process som tagit tid. Vi fick religionsfrihet i Sverige 1951 och på 1960-talet avskaffades den obligatoriska kristendomskunskapen i skolorna. Tidigare var affärer och all verksamhet som inte var nödvändig stängd på söndagar. Idag är det inte så.
Idag är det allt färre som deltar i organiserad religion, men det måste inte betyda att människor blivit mindre religiösa. Fler och fler säger att de har en religion men att den är av privat karaktär. Nya religiösa rörelser som är inspirerade av österländska och andra religioner har kommit att spela en roll.
Idag är det allt färre som deltar i organiserad religion, men det måste inte betyda att människor blivit mindre religiösa. Fler och fler säger att de har en religion men att den är av privat karaktär. Nya religiösa rörelser som är inspirerade av österländska och andra religioner har kommit att spela en roll.
|
Dessa former av religion går ibland under namnet New Age. Genom invandring och globalisering har nya religioner som t ex islam blivit viktiga inslag på den svenska religiösa kartan. Nästan 50% av de som är bosatta i Sverige säger att de tror på en högre makt.
|
Läs artikeln här!
|
Vad betyder tro?
Begreppet "tro" kan användas på olika sätt. Här ska vi ta upp två exempel.
1. Tro som har med antaganden att göra: "Jag tror att det blir regn i morgon".
2. Tro som har med övertygelse att göra: " Jag är övertygad om att detta är sant"
3. Tro som har med tillit att göra. Här handlar det om att lita på något eller sätta sin tilltro till något.
Egentligen är detta olika saker. När en troende person säger att de tror på Gud menar de ofta att de är både övertygade och har tillit. I vardagsspråk är tro ofta något som innehåller ett visst mått av osäkerhet. Så är det oftast inte för troende även om många troende ändå kan brottas med tvivel.
Viktiga begrepp
- deism
- positivism
- historisk-kritisk metod
- privatreligiös
- kreationism
- intelligent design
- gudsstyre evolution
- empirisk
Diskutera!
- Har dina tankar ändrats av det du läst om religion och vetenskap? I så fall hur?
- Sverige anses idag vara ett sekulariserat land. Med sekularisering menas att religionens makt minskat. Men är det så? Varför tror du att religion fortfarande spelar en så stor roll i människors liv idag?
Titta på MrsTigerteach Yutube-film om Vetenskap och religion
Licens under YouTube
