Judar i Sverige
|
I många hundra år fick bara lutherska kristna bo i Sverige. Trots detta besökte människor med andra religioner Sverige. Men vi vet att redan på 1700-talet besökte utlänningar och även judar Sverige på grund av handel. Mellan åren 1729-1734 vet vi dock att det bodde en liten grupp judar på 8 personer i Sverige. 1775 tillät kung Gustav III några judiska familjer att bosätta sig i Stockholm och även att fira gudstjänst där. Samtidigt tilläts utlänningar att bosätta sig på ön Marstrand utanför Göteborg.
Först 1782 fick judar officiellt att bosätta sig i Stockholm, Göteborg och Norrköping. Så småningom fick de även bosätta sig i Karlskrona. En bit in på 1800-talet övergavs dessa regler och judar kunde bosätta sig i andra delar av landet. Kung Karl XIV Johan (förfader till vår kung) som från början var fransman och marskalk i Napoleons armé, gav 1838 ut ett dekret som var ett stort steg framåt för att ge svenska judar rätt till jämställdhet. 1873 röstade båda kamrarna i riksdagen för att ge Sveriges judar fullständiga medborgerliga rättigheter. Efter detta assimilerades många in i den svenska majoritetskulturen men den judiska kulturen och religionen fick nytt liv igen av nya judar som invandrade hit. Dessa olika kulturer som fördes hit till Sverige påverkar de judiska församlingarna här än idag. De flesta judar kom från Danmark och Tyskland och jobbade här som köpmän, industrimän och inom bankväsendet. Med tiden etablerade de sig i samhället och deras ättlingar tillförde mycket till Sveriges intellektuella liv i form av konst, litteratur, politik och historieskrivning. Med tiden kom fler judar från andra europeiska länder och på 1930-talet emigrerade en del hit strax innan Andra världskriget. Hälften av Norges judar lyckades fly hit och nästan alla danska judar. Dessa återvände hem efter krigets slut. Men det var också många judiska flyktingar som försökte fly hit från Tyskland och som blev avvisade och därför inte överlevde. Den dubbla hållning i fråga om judiska flyktingar var en konsekvens av de olika attityder som fanns i Sverige då. Väldigt många här var positiva till Tyskland och hade själva en antisemitisk hållning. Men attityden i Sverige ändrades och de krafter som ville hjälpa blev starkare. År 1945 räddades många judar hit från koncentrationsläger genom Raoul Wallenberg och kom hit med de ”vita bussarna” och många av dessa stannade sedan kvar här. Många av de invandrade judarna förblev judar, men många assimilerades också in i den svenska majoritetskulturen. Även efter krigets slut fortsatte invandringen av judar från både Ungern (1956) och Polen (1969/1970). Sverige är det land i Norden som har flest judar och bortsätt från små församlingar i mindre städer bor de flesta i Stockholm, Göteborg och Malmö. De judiska församlingarna i Sverige har ett gemensamt centralråd. Minnet från fasorna från Andra världskrigets koncentrationsläger lever än idag kvar i svenska judars medvetande. I Sverige finns tre stora synagogor. De finns i Stockholm, Göteborg och Malmö. I Stockholm och Göteborg följer man en konservativ tradition medan synagogan i Malmö följer en ortodox tradition. Trots detta finns det ingen absolut gräns mellan de olika riktningarna av judar i Sverige. Det är själva synagogorna som är profilerade och de judar som bor i staden går till stadens synagoga. Det är svårt att säga hur många judar som bor i Sverige eftersom vi inte för statistik över religiös tillhörighet. Man tror att det finns 18 000-20 000 judar. En del av dessa har judiska pappor och då är det inte självklart för andra judar att de är judar. Bara hälften av de svenska judarna går i synagogan och många har assimilerats in i majoritetskulturen. För många judar som går i synagogan handlar det inte heller om religion. Man ser det som kultur där gemensamt gudstjänstfirande, kulturstudier, litteratur och teater är viktigt. 84% deltog i en sedermåltid och väldigt få tror på Gud. Trots att jiddisch är ett av Sveriges fem minoritetsspråk är det få judar som kan prata det. Trots visst motstånd från judiskt håll att göra jiddisch till minoritetsspråk har det ökat judarnas status. I dagens Sverige upplever många judar att det finns en stor antisemitism. Judar kan också känna frustration över att det omgivande samhället inte uppmärksammar detta tillräckligt. En del svenska judar har därför emigrerat och en del har t o m väskor packade så att de kan vara beredda att snabbt ge sig av om det skulle bli farligt här. |
Synagogor i Sverige
Länkar
|
