Religion i relation
Gudstro och identitetIdentiteten är ofta hårt knuten till vår tro eller livsåskådning. Ibland har religiösa och sekulära personer svårt att förstå varandra. För en person som brottas med tro och tvivel kan det ofta finnas mycket ångest inblandad. Tvivel kommer ofta i samband med personliga förluster. Frågan om hur Gud kan tillåta ont att drabba en som människa har ställts av människor i alla tider. Att förlora sin gudstro kan vara som att tappa en del av sin identitet. Benny Andersson fångar detta på ett mycket dramatiskt och träffsäkert sätt i musikaltexten Kristina från Duvemåla.
|
Sidans kursmål:
Ur musikalen Kristina från Duvemåla
Av Benny Andersson |
Grupptillhörighet och identitet
|
Genom gemensamma handlingar i form av riter, skrifter och värderingar stärks grupptillhörighet. Även klädstil, regler kring mat, familj och sexualitet kan stärka en grupps tillhörighet.
Religiös tro och religiös kultur kan men behöver inte alltid hänga ihop. Även de icke religiösa livsåskådningarna fungerar på ett liknande sätt. Inom de sekulära livsåskådningarna söker man ofta svar i vetenskaper. En enskild människas identitet hänger ofta ihop med individens syn på sig själv som unik person. Den hänger också ihop med känslan av att tillhöra en gemenskap i form av kultur, etnisk grupp, religion och ibland nation. Men vad gäller den etniska tillhörigheten kan den ibland sträcka sig över nationsgränser som i fallet med samer, romer, judar eller kurder som alla är exempel på folkgrupper som finns som minoriteter i flera nationer. Etnicitet har inte med ras att göra utan snarare med sociala processer och skillnader mellan grupper som identifierar sig som grupp. Språk, nationsgränser, religiös tillhörighet är exempel på olika saker som kan skapa känslan av etnicitet. Men vad är etnicitet egentligen? Etnicitetforskning är ofta nära förknippat med folklivs och traditionsforskning. I vardagligt tal förknippar vi ofta etnicitet med ras. Men att göra det skapar stora problem. En mörk adopterad svensk bär ju knappast på minnen eller kulturarv från det land han eller hon adopteradses från om adoptionen skett i mycket tidig ålder? Det enda som i detta fallet skiljer är en mörkare hudfärg än vad majoritetssvenskar har. Men en person som är adopterad från ett annat land där man utseendemässigt inte kan spåra adotionen skulle väl knappast få sin etniska svenskhet ifrågasatt? Muslimer ser sig ibland som en etnisk grupp, men hur blir det då med muslimer med rötter i väst? Skulle de vara mindre muslimer? Etnicitet är oftast förknippad med känsla av tillhörighet och en grupps inre kodspråk. Ibland kan det därför vara svårt att avgöra etnicitet utifrån. Risken finns att en yttre bedömning av etnicitet i själva verket blir ett raisistiskt betraktelsesätt utan beaktande av grupptillhörighet och respekt för individens identitet. I alla kulturer finns etniska regler. En vanligt återkommande är att de flesta tycker att alla har rätt till trygghet och gemenskap. På vilket sätt och i vilken form kan variera. En del länder, framförallt västerländska nationalstater har socialförsäkringssystem som samhället står för. I andra gemenskaper står familj och släkter för detta. I dagens Sverige fyller familj och släkt ofta en känslomässig funktion. Även om mamma-pappa-barn fortfarande är en vanlig konstellation så har detta förändrats och många nya typer av familjekonstallationer är vanligta. Då skiljsmässor och nya relationer är vanligt uppstår nya familjekonstellationer där barnen växer upp i flera familjegrupper. Dessutom lever många idag i samkönade älktenskap. Ibland kan andra grupper än kärnfamiljen och släkten vara viktiga. Vänner kan vara viktiga under tonåren men också för de vuxna som flyttar på sig geografiskt. Då kan föreningar och grannar fylla en liknande funktion som släkt. I många religioner ses familjen som garant för den sociala tryggheten. Äktenskapet ses som instiftat av Gud. Inom flera religioner finns också ordnar för munkar och nunnor. Inom t ex buddhismen får dessa sin inkomst genom gåvor från lekmän som skänker mat och kläder. I till exempel katolska kyrkan kan en orden ha gemensam egendom, vissa inom orden förvärvsarbetar, andra jobbar med saker inom gemenskapen. De kan också få pengar från kyrkan och dessa pengar har skänts från kyrkans medlemmar eller betalats in via medlemsavgifter. På så sätt sker en omfördelning av pengar inom gruppen där alla dess medlemmar görs delaktiga av tryggheten. Individer utan socialt kontaktnät och utan trygghet mår ofta dåligt. I de flesta relationer och livsåskådningar uttrycks tankar på att man ska ta ansvar för varandra och hjälpa de som behöver hjälp. Vad som kan skilja är synen på hur man ska hjälpa och synen på relationer. Till exempel så finner man det i vissa kulturer ovärdigt att lämna sina gamla på äldreboende då man anser att de ska vårdas av barn och barnbarn i hemmet. Man kanske inte heller tillåter samborelationer utan ser äktenskapet som viktigt och som hela släktens angelägenhet. Både inom religioner och livsåskådningar finns tankar kring vad som är rätt och fel, tillåtet och otillåtet. I alla kulturer ses sexualiteten som något naturligt, det som skiljer är synen på under vilka former den är tillåten och i vilka sammanhang. Ofta omges den av regler och taubun. Det finns till exempel många religioner som ser det som att sex hör hemma inom äktenskapet, i vissa fall ser man det som att det är något som för en närmre Gud och ibland som för en längre bort från Gud. Exakt på vilket sätt varierar, inom vissa delar av kristendomen som i till exempel Katolska Kyrkan får präster inte gifta sig då de ska vara hängivna Gud och sin församling och fokuserade på sin uppgift, ett undantag är den Bysantinska riten (en speciell del av katolska kyrkan). Inom både kristendom och buddhismen finns ordnar med munkar och nunnor. De förväntas också leva sexuellt avhållsamt och det tänker de ska föra dem närmre deras andliga mål. Denna tanke är väldigt marginaliserad inom islam där den finns i mycket liten skala och ofta är motarbetad. Man ser istället ett ideal heterosexuella äktenskap där barn fyller en viktig uppgift. |
|
Religion och sexualitet
|
Även om majoriteten av världens befolkning är heterosexuella har det alltid funnits homosexualitet i alla samhällen under historiens gång. Men acceptansen och respekten för homosexuella som levt i relationer eller på andra sätt gett uttryck för sin sexuella läggning har varierat. Ibland har homosexuella accepterats och ibland har homosexuella förföljts. Många samhällen har haft lagar som förbjudit homosexuella handlingar och dessa lagar har stött sig på både majoritetsnormer och på skriftliga religiösa texter.
Fram till 1944 var utövad homosexualitet förbjuden i Sverige och är det än idag i vissa länder. Följden kan bli fängelsestraff eller till och med dödsstraff. Även om synen på homosexualitet har förändrats i Sverige och i väst överlag och lagar och regler har gett homosexuella ökade rättigheter är det en lång väg till jämlikhet för alla. Visserligen ser man i Sverige idag mer sexualiteten som individens sak men att avvika från majoritetsnormer är ändå ofta svårt. Det kommer alltid att finnas de som har åsikter om hur andra ska leva. I kyrkor och kristna samfund går åsikterna isär, i Svenska Kyrkan tillåts idag samkönade äktenskap, i Katolska Kyrkan och i Ortodoxa Kyrkan tillåts det inte. I islam är det förbjudet även om det finns homosexuella personer även här. I de religiösa sammanhang där homosexuella handlingar är förbjudna ses de som en synd och man stödjer sig på sin religions heliga skrifter. Även många icke religiösa har svårt att hantera det som går emot majoritetsnormen. Om man ser över tid har ändå respekten för olikheter ökat i vårt samhälle och människor som definierar sin sexualitet annorlunda har kommit att ta större del i den samhälleliga debatten. Så sent som 2009 togs sjukdomsstämpel bort från personer med annan sexuell läggning (däribland transvitism och personer som känner att de är födda med fel biologiskt kön) och begreppet HBTQ har blivit ett accepterat begrepp för att beskriva homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner. Tanken på ett jämställt samhälle är viktigt. Ibland räcker det inte bara att lagstifta kring vad som är tillåtet och inte tillåtet. Synsättet i de kulturer som finns i ett samhälle påverkar människors agerande. Synen på maskulinitet och femininitet och allt vad detta ska innehålla påverkar vårt sätt att agera och möta människor dagligen. För ett jämställt samhälle måste vi jobba med människors värderingar på en grundläggande nivå. Skolans värdegrund har ett sådant syfte. |
|
Genusperspektiv i samhället
|
Eftersom Sverige är ett land som strävar mot jämställdhet förs en kamp på många plan. Kampen för ett rättvist samhälle kan som vi sätt ovan handla om HBTQ-personers rättigheter och ha både med lagar och kulturella normer att göra. Ett annat område som också inneburit komplikationer är synen på manligt och kvinnligt och de värderingar som följt av vad som värderas högst. Att män genom historien har varit de som tagit plats i den offentliga debatten är knappast något okänt för någon. På senare tid har även kvinnor tagit större plats och Sverige har på det sättet blivit ett mer jämställt samhälle. Trots detta är genusperspektiv mer komplicerat än så. Vi måste skilja mellan biologiskt kön och de könsroller som är skapade genom föreställningar av vad som är sociala och kulturella konstruerade kön. I Sverige finns bara ett ord för kön, medan man i andra språk som till exempel engelskan skiljer mellan det biologiska könet “sex” och det av kultur och förställningar konstruerade könet “gender”.
|
Läs artikeln här!
|
