Buddhismen
Bild hämtad från: emygeorgsson.blogspot.se
Prins Siddharta Gautama som senare blev Buddha (den upplyste) och buddismens grundare levde enligt den buddistiska traditionen på 560 - 480-talet f.v.t. Idag finns ca 400 miljoner buddister i världen. Denna statistik är dock osäker då många bor i Kina och där för man inte räkning över medlemmar i religiösa samfund och gränsen mellan buddhism och gammal kinesisk religion är inte heller alltid helt klar.
Så uppstod buddhismen
Till skillnad från hinduismen anser man att buddismen har en grundare. Hans historiska namn ska ha varit Siddharta Gautama och han var prins någon gång på 400-talet f.v.t. Berättelsen om honom börjar i ett litet kungadöme i norra Indien och kunskapen om honom kommer från den buddistiska traditionen och vi har ur västerländsk vetenskaplig synvinkel inga säkra bevis för detta, men det finns inte heller något som talar mot det. Det är lite som med Bibeln, en del av Gamla testamentets berättelser skrev före historisk tid. Med historisk tid menar man att det finns källor utanför de religiösa traditionerna som styrker det den religiösa traditionen säger. Buddhismens uppkomst liksom vissa bibliska skrifter ligger alltså utanför den moderna vetenskapens räckhåll. När prins Siddharta Gautama föddes så uttalade sig en astrolog om hans framtid. Inom hinduismen som var det religiösa sammanhang som Siddharta Gautama föddes in i så var och är det fortfarande vanligt att man upprättar ett horoskop då ett barn föds. Enligt horoskopet skulle Siddharta Gautama antingen bli en stor världslig ledare eller en stor andlig ledare. Hans pappa ville det första, det vill säga att han skulle bli en världslig ledare och höll honom inne i palatset där han fick utbildning och även ska ha gift sig. Med tiden kände sig Siddharta Gautama inte nöjd med detta och var nyfiken på vad som fanns utanför palatset. Han bestämde sig för att ge sig av och upptäcka världen utanför. Väl utanför palatset upptäckte han att världen var långt ifrån så perfekt som han tidigare upplevt den. Han träffade en sjukling, åldring och såg en död och det lidande han mötte gjorde honom djupt berörd. I och med detta möte påbörjade han en andlig resa och den började med att han anslöt sig till en asket. Inom den hinduiska asketismen lärde sig prins Siddharta allt om meditation och yoga och han tuktade sin kropp hårt genom att äta väldigt lite. Detta ansågs vara en väg att nå insikt. Trots detta nådde prins Siddharta inte insikt i detta sammanhang och han kände sig inte nöjd. Han tänkte då att sanningen kanske varken låg i att plåga dig själv eller att leva i total lyx. Kanske fanns det en medelväg? Prins Siddharta satte sig under ett bodhiträd och gick in i djup meditation. Då kom insikten till honom, nämligen att vägen framåt var att bli av med alla begär. Först då skulle han bli lycklig. Han fortsatte att meditera en hel natt och under denna natt såg han flera saker: Han såg alla sina tidigare liv Han såg hur alla människors liv påverkats av god eller dålig karma Han såg också att det fanns fyra grundläggande sanningar om livet, de så kallade fyra andliga sanningarna Genom detta hade prins Siddharta nått sitt mål och och blivit upplyst. Han fick nu titeln Buddha, den som vaknat eller blivit upplyst. Buddhas lära När prins Siddharta blivit Buddha bestämde han sig för att visa andra människor den rätta vägen och han började att sprida sin lära (dharma). Vad innebar då hans insikt? Han insåg att människans goda och dåliga gärningar återföddes och påverkade världen i ett evigt kretslop (samsara). Han insåg också att man kan befrias från detta och gå in i ett tillstånd som kallas nirvana. I nirvana var man frå från begäret och där finns inget lidande. Det sista begäret en människa måste släppa taget om är själva begäret att få uppnå nirvana. Till och med den längtan kan bli ett hinder för att nå målet. Det finns inget bra sätt att beskriva nirvana på. Buddha gjorde det med hjälp av negationer. Det vill säga han beskrev vad nirvana inte är. Han menade att våra jordiska erfarenheter inte räckte för att förså nirvana. Inom den buddhistiska traditionen har man sedan gjort många utläggningar om vad nirvana kan innebära. Är det något eller är det inget? En del liknar livet vid en ljuslåga och nirvana är det tillstånd i vilket lågan släcks. När lågan släcks upphör lidandet. Andra liknar nirvana som en fridfull ö mitt i en stormig flod eller en bergstopp där man har full utsikt över allt. För att nå dit måste man klättra den branta vägen uppåt på livets stig. Man liknar nirvana vid ett tillstånd utan gräns eller ett tillstånd utan brist. Hur man föreställer sig nirvana skiljer sig åt inom olika buddhistiska inriktningar. Hur ser då vägen till nirvana ut? Den kan sammanfattas i Buddhas lära om de fyra andliga sanningarna. De fyra andliga sanningarna 1.Sanningen om det otillfredsställande i livet Siddharta Gautama insåg att ingenting varade för evigt, allt är förgängligt och allt är lidande. Det man är glad för ett tag upphör att ge tillfredsställelse med tiden. Inget av glädjen varar. 2.Sanningen om hur otillfredsställelsen uppstår Lidandet uppstår på grund av begäret. Så fort du uppnått något du strävar efter börjar du att sträva efter något nytt. Denna strävan skapar bara lidande. Enda lösningen är att bli av med begäret. 3.Sanningen om hur otillfredställelsen kan upphöra Den enda logiska lösningen är att begäret måste upphöra, först då kan du bli lycklig. Du måste vara nöjd med det du har. 4.Sanningen om hur människan uppnår frälsning Vägen till frälsning från begäret går enligt buddismen genom den åttafaldiga vägen. Genom att gå den finns det hopp om att släcka källan till själva lidandet. Den åttafaldiga vägen är den fjärde av de fyra ädla sanningarna om livet. Denna väg kan om man vandrar den rätt leda till nirvana som är det yttersta målet för en buddist. Denna väg brukar delas upp i tre huvuddelar: Vishet och kunskap (sanskrit: prajñā, pali: paññā) Rätt uppfattning: Man måste förstå den buddistiska filosofin Rätt motiv: man måste välja att följa vägen av rätt skäl Etik (pali: sila) Rätt tal: Du får inte ljuga Rätt handlande: du får inte skada andra Rätt livsföring: du måste i både ditt yrkesliv och i din livsstil leva på ett sätt där du visar omsorg om andra Meditation (pali: samādhi) Rätt strävan: Du måste arbeta aktivt på att undanröja sådant i ditt liv som gör att du inte kan koncentrera dig på vad som är viktigt Rätt uppmärksamhet: Du måste öva dig i självkontroll så du vet vad du gör och varför du gör det. Varje buddist ska vara medveten om sina känslor och man ska mitt i livet kunna bevara sin sinnesro. Rätt koncentration: Genom meditationen ska man som buddist uppnå kontemplativa sinnestillstånd där man ser saker för sin inre blick för vad de verkligen är. Den buddhistiska läran brukar sammanfattas i de tre juvelerna:
Buddhismens texter De texter som finns inom buddhismen är skrivna både på sanskrit precis som många av de hinduiska texterna men också på språket pali. Av alla texter är Tripitaka den viktigaste. Tripitaka består av tre delar och har därför kallats för de tre korgarna.
Synen på människan Till skillnad mot hinduismen är det bara människan som genom goda eller dåliga handlingar och tankar kan förändra världens karma. Inom buddhismen tror man inte att människan har en konstant kärna som hinduismens atman (självet som egentligen hör ihop med brahman, världsaltet). En vanlig bild är att man liknar människan vid en flod. Floden består men vattnet som flyter i den byts ständigt mot nytt och ingår i vattnets eviga kretslopp. Inom buddhismen talar man därför om icke-självet, anatman. Anledningen till att andra religioner menar att en själ existerar skulle en buddhist säga beror på att vi vill att den ska göra det. Människans begär vill inte släppa taget om sin upplevelse av individualitet. Men när hon gör det och inser att hennes goda handlingar inte bara är till för henne utan påverkar alla och genom att släppa taget om begäret som hon som individ upplever sig ha kan hon nå nirvana. Olika inriktningar Buddismen är inte en centraliserad religion där ett lärosäte eller en grupp bestämmer dess lära och hur människor ska utöva sin tro. Därför uppstod tidigt olika inriktningar. Ser man närmare på dessa kan de delas upp i två huvudinriktningar. Theravada Theravadabuddhismen som även kalls sydbuddhismen eller den lilla vagnen har en snävare syn på vem som kan uppnå nirvana. Man menar att bara munkar kan uppnå detta tillstånd. De som inte är munkar kan dock återfödas till munkar i kommande liv. Buddha är inom denna inriktning en inspiratör för hur man kan uppnå nirvana. Man ägnar sig inte åt tillbedjan av Buddha. Nirvana är inom denna buddhism ett ställe av icke-varande och det diskuteras ibland om detta verkligen är en religion eller om den mer liknar en ateistisk form av filosofi. Mahayana Mahayanabuddhismen kallas ibland för nordbuddhismen eller den stora vagnen. Inom denna riktning finns tanken på att flera vägar kan leda till nirvana och även nunnor och andra buddhister kan nå dit. En person som nått upplysning kan välja att uppgå i nirvana eller välja att återfödas för att leda andra på rätt väg. Därför tror man att det finns flera buddhor och boddisatvor som man kan åkalla i bön om hjälp. Dessa får nästan en status av gudar. Tillvaron består av många skikt och man tror att det finns flera världar. Därför är det även vanligt med andetro och tron på spådomar. Denna buddhism är en mer folklig buddhism och även om den innehåller filosofiska tankar är den inte lika filosofiskt renodlad som theravadabuddhismen. Nirvana föreställs på flera olika sätt inom de olika riktningarna inom mahayanabuddhismen. Ibland beskrivs nirvana som en paradisliknande plats. En riktning inom mahayanabuddhismen som blivit känd över världen är den tibetanska buddhismen. Denna form av buddhism kom till Tibet på 600-talet e.v.t. och smälte ihop med den tibetanska folktron där tron på gudar, demoner och andar var naturliga inslag. Den förenar tron på att människan av egen kraft kan nå nirvana med tron på att man kan be himmelska väsen i form av buddhor och buddhisatvor om hjälp. Munkar, som anses vara de som kommit längst på den andliga vägen kallas för lamor. Denna form av buddhism har en ledare, Dalai Lama, han anses vara den som kommit längst på den andliga vägen men väljer att återfödas om och om igen för att leda andra människor mot nirvana. Denna riktning har också en politisk prägel, Dalai lama har sedan Kina intog Tibet 1950 kämpat för landets självständighet. Han tvingades att fly till Indien men har i Indien haft en exilregering. En viktig del i denna form av buddhism är att kämpa mot överhet genom icke-våld. På grund av detta fick Dalai Lama Nobels fredspris 1989. När Dalai Lama dör tror man att han återföds i ny kropp, därför börjar sökandet efter den nya Dalai Lama så fort den gamle dör. Genom att barnet testas på olika sätt försäkrar man sig om att man hittar rätt person. En riktning som också blivit känd i världen är zenbuddhismen. Den uppstod i Kina men kom att bli mest populär i Japan. Viktigast för denna riktning är meditation och självdisciplin. Man brukar meditera över olika gåtor för att förflytta sig bortom sina vanliga tankar för att kunna se verkligheten för vad den är. En sådan gåta kan vara “hur låter det när man klappar med en hand”. Dessa typer av gåtor kallas för koan. Högtider Det finns inga gemensam datum för högtider som används av alla buddhister då religionen är så spridd i olika delar av världen och i olika riktningar. Att det är så har en förklaring i som nämnts tidigare att buddhismen som religion inte är centralstyrd. Däremot finns en del gemensamma högtider som firas vid olika datum. Under högtiderna brukar man knyta an till händelser från Buddhas liv som hans födelse, undervisning och uppvaknande. Dessa högtider har ofta inslag av lokala traditioner. En högtid som de flesta buddhister dock firar är Vasak. Högtiden firas oftast vid fullmånedagen i månaden vesakha. Denna infaller någon gång i april maj. Då den buddhistiska kalendern följer månåret och går efter en annan kalender än den västerländska infaller den på olika tider i förhållande till den västerländska kalender. Vesak firas till minne av Buddhas födelse, hans upplysning och uppgång i nirvana. Vid denna högtid tänder man ljus och hänger upp ljuslyktor. De symboliserar det ljus Buddha förde till världen. Därför är denna högtid en glädjens högtid. Buddhister som deltar i den kan delta i meditationer, gå i processioner runt en upplyst stupa och skänka gåvor kloster. Många skickar också vesakkort till varandra. En del väljer också att leva efter munkregler under själva högtiden. Att leva som buddhist i vardagen En buddhist förväntas leva ett ansvarsfullt liv, men vad innebär det? En buddhist förväntas leva med respekt för både medmänniskor och för naturen. Medkänsla ska prägla alla ens handlingar. Här är de grundläggande regler som ibland jämför med de tio budorden inom judendom och kristendom:
Trots förbudet mot att döda är det inte alltid som buddhister är vegetarianer även om vissa är det. Det anses visserligen inte bra att äta kött, men man kan väga upp detta genom andra goda handlingar och på så sätt förbättra sin karma. Andakter är också en viktig del i en buddhists liv, dessa kan hållas i hemmet eller i templet. Vid en andakt kan man offra ris, blommor eller frukt. Detta brukar ställas framför en buddhabild där man också tänder ljus. Meditation är också viktigt, vid en meditation fokuserar man den inre blicken för att vidga sitt sinne och se saker på ett nytt sätt. Att i vardagen skänka gåvor till munkar och nunnor anses också viktigt då man på så sätt förbättrar sin karma. Buddistiska tempel Ett tempel kan se ut på olika sätt. I väst kan man ibland använda en vanlig lägenhet som tempel. I många fall består ett tempel av flera byggnader, en av byggnaderna har ett altare med en buddhastaty. Tempel kan också bestå av byggnader för undervisning och delar där munkar eller nunnor sover och äter. På vilket sätt lekmän deltar i gudstjänster och andaktsliv i templet varierar mellan theravada- och mahayanabuddism. Inom theravada är munkarna och deras recitation av texter i centrum, inom olika mahayanatraditioner kan även lekmän delta. Templen tillhandahåller andlig vägledning, ibland kan man som lekman övernatta eller bo i templet en tid. De tempel som har tempelområde brukar ha en gravhög med reliker från buddhor, boddisatvor eller andra personer man vördar religiöst. Templet kan i vissa fall ses som en symbol för buddhismens tre juveler. Dess område är uppbyggd på ett sätt så man ska tänka på dessa. Templet är också en viktig plats där kultur och tradition förs vidare, precis som det varit inom kristen tradition. Viktiga händelser i livet (övergångsriter) Vid viktiga händelser i livet är det vanligt att munkar deltar för att välsigna händelsen och för att recitera lämpliga texter. Födelse Hur man firar ett barns födelse varierar inom olika traditioner. Det är vanligt att ett barn välsignas av en munk som läser upp de tre juvelserna. Det är dock inte alltid det sker vid själva födelsen, inom vissa traditioner kan det även ske senare. Ibland får barnet ett andra namn vid denna cermoni, ett namn som knyter an till den buddhistiska religionen. Bröllop Buddhister ingår ofta juridiska äktenskap som inte i grunden är religiösa. Ändå brukar man bjuda in munkar som ska ge välsignelse och god karma. En viktig tanke med äktenskapet är att makarna ska få ett lyckligt liv och att de ska visa varandra respekt. Tankar som finns inom religionen. Hur en bröllopscermoni ser ut varierar mellan olika platser där buddhister lever. Döden Buddhister ser döden som en möjlighet till ett nytt och bättre liv. Vid en döendes säng brukar det stå ett bord med religiösa föremål och en munk eller nunna läser munkar lämpliga religiösa texter. Anhöriga finns också nära för att hjälpa den döende att minnas det i livet som varit gott. Efter döden får inte kroppen röras på ett tag. Precis som inom hinduismen kremeras kroppen. Ofta sjunger munkar heliga sånger och familjen och vänner deltar. Sedan hålls en minnesstund där det är meningen att man ska tänka på den som dött. Askan efter den döde sprids i en minneslund eller i naturen. Många buddhister tänker sig den som precis dött hamnar i ett befruktat ägg omedelbart. Döden är början på det nya livet... Buddhismens påverkan i västvärlden Buddhismen är en av de religioner som blivit väldigt populär i väst. Framföraalt den del av buddhismen som har med filosofi och meditation att göra. Buddhismen har kommit till väst både genom invandring och genom konvertering. Redan under mitten av 1800-talet översattes flera buddhistiska texter till europeiska språk och buddhistiska tankar nådde på så sätt västerländska lärda. Tankar i den buddhistiska filosofin attraherade många redan på 1800-talet då även intresset för psykologi var stort. Buddhismens tankar passade helt enkelt bra ihop med psykologins och buddhismens strävan efter inre frid och andlig mognad sågs som attraktivt bland intellektuella. Många ville också kunna förena andliga tankar med vetenskapliga synsätt. Influenserna från buddhismen har sedan fortsatt, på 1950-talet kom zenbuddhismen hit och på 60-talet blev det populärt med olika former av meditationer. I Sverige finns mång buddhistiska grupper, både grupper som invandrat hit och församlingar som i huvudsak består av konvertiter. Det är oerhört svårt att beräkna hur många buddhister som finns i Sverige. Någon har nämnt siffran mellan 10 000-20 000. Problemet med en beräkning är att långt ifrån alla buddhister tillhör en församling och många sympatiserar med den buddhistiska läran utan att vara registrerad i en förening eller en församling. Buddhismens utbredning i världenKlicka här för att redigera.Klicka här för att redigera.
|
Länkar"Three Jewels symbol colour" by © Christopher J. Fynn / Wikimedia Commons. Licensed under CC BY-SA 4.0 via Commons.
|